Annons:
Etikettskoliosoperation
Läst 2419 ggr
Sofie_fi
4/15/15, 10:42 AM

Ska snart opereras. Ni med småbarn som blivit op

Hej!

Jag har äntligen fått ett preliminärt datum för operation. 5 maj. 

Men har sån ångest över mina småtjejer hur detta kommer att påverka dem. 

Jag har två små tjejer. 9 månader samt 2 år. 

Hur ska detta påverka dem? 2 åringen går inte att förklara för än. Hon är väldigt mammig och vill bli buren mycket. Däremot sover hon i egen säng. 

Min stora oro är 9 månaders tjejen. Hon sover bredvid mig och ammar fortfarande. Håller på att försöka trappa ner och ger henne flaska men nätterna är fortfarande jobbiga. Till råga på allt är hon sjuk så då vill hon inte ha så mycket annat än tutte. Men hur ska detta påverka henne i långa loppet? Helt plötsligt finns inte mamma där en hel vecka. Iofs kan hon hälsa på mig på sjukhuset några ggr men det är ju inte samma sak. 

Operationen kan jag inte skjuta på för har otroliga smärtor i vardagen som det är. 

Någon annan som varit i liknande sits? Hur förklarar jag och gör detta så lite smärtsamt och traumatiskt för dem? 

Kram

Annons:
[Thiah]
4/15/15, 10:50 AM
#1

Med tanke på mediciner och din ork skulle jag nog tro att det är bäst att sluta amma. Spontant tänker jag sen att någon annan måste vara med barnen heltid säkert åtminstone 1-2 månader. Du borde inte lyfta och kommer första tiden inte ens kunna det. Kan din man vara hemma?

OlgaMaria
4/15/15, 10:57 AM
#2

Svårt att ge råd. Jag har inte skolios men jag opererades både då min dotter var 7 månader och jag ammade och senare när min son var drygt 2, men jag har inte behövt vara på sjukhuset mer än några dagar. Däremot har man ju haft ont länge efteråt och inte kunnat bära osv.

Första gången begärde jag att dottern och mannen skulle få vara med på sjukhuset och det gick bra. Egentligen frågade jag inte om det gick utan sa bara att de skulle vara med och frågade om de hade fixat ett rum som vi kunde ha. Haha. Jag tyckte själv att det var så självklart att jag inte skulle behöva sluta amma pga operationen. Ett dygn efter operation fick jag pumpa ur brösten och slänga mjölken så att medicinerna skulle komma ut. Det var kämpigt för hon var inte van med ersättning, men jag slapp sluta amma i alla fall. Det kanske kan vara ett alternativ, att ha den minsta med dig plus någon närstående, kanske din mamma eller någon annan. Samtidigt behöver man ju tiden till att vila och återhämta sig, men det är också jobbigt att vara ifrån de små så länge.

I och med att jag inte var borta mer än två nätter tror jag det var när sonen var drygt 2 så kändes det ok. Min son var också väldigt mammig den tiden, och nu när jag tittar tillbaka så var det väl inte jättebra för honom att jag var svag efter operationen en tid och så. Men vad ska man göra? Man kan bara göra sitt bästa, inte ett dugg mer.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Sofie_fi
4/15/15, 3:01 PM
#3

Ok jag hade inte ens tänkt så långt att jag kan ha med henne på sjukhuset. 

Min mamma kan nog inte vara med då hon har en annan big issue med min bror som är handikappad precis när jag ska opereras. Hon önskar såklart att hon kan klona sig men det går ju inte :(

Men jag tror nog ändå att jag måste sluta amma helt. Kommer ta så mycket smärtstillande sen och vill inte amma då.

Min sambo är hemma heltid och är vab eftersom jag är sjukskriven 100%.

[Thiah]
4/15/15, 3:16 PM
#4

Kan ju vara så illa att hon inte ens ryms på sjukhuset. Vet att min avdelning var knökfull när jag op som barn. Mamma fick sova på en madrass i ett hörn av min sal. Hade jag varit lite äldre än 13 hade hon inte fått stanna.

OlgaMaria
4/15/15, 3:36 PM
#5

Du får helt enkelt tänka att det här kommer bli bra! Så bra det kan bli! Prata mycket med den största om att du kommer vara borta på sjukhuset, och att du kommer komma tillbaka efter några dagar, men du behöver inte säga något förrän dagarna innan. Tid är så svårt för de små och de kan inte riktigt ta in något som kommer hända om flera veckor.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

novis23
4/20/15, 8:43 AM
#6

Jag skulle kontakta sjukhuset, avdelningen och rådfråga. Barn anpassar sig otroligt smidigt. Jag krossade mitt knä (i en olycka)när sonen var 6 år och satt i rullstol i nästan 1½ år.. det blev bökigt men det går. Man hittar nya rutiner.

Annons:
Upp till toppen
Annons: