Annons:
Etikettskoliosoperation
Läst 3728 ggr
Elahraiah
2013-07-23 11:15

Operation - är det värt det?

Jag är 24 år gammal, och min skolios upptäckte väl "på riktigt" när jag var 11 år gammal.

Då skickades jag till diverse läkare, och det bestämdes att jag skulle få en korsett. Utan en korsettbehandling sade läkarna att de skulle bli tvungna att operera. Så korsettbehandling blev det.

Men, jag kände mig hindrad av korsetten. Jag kunde inte sova en hel natt eftersom den var så obekväm, jag kunde inte äta, jag kunde inte röra mig och vara med i lekar på rasterna i skolan. Jag blev fruktansvärt deprimerad och rasade i vikt. Fick en ny korsett efter 3 månader eftersom den gamla blivit alldeles för stor.

Efter ytterligare 3 månader var det dags för läkarbesök och röntgen. Ryggen hade inte förändrats nämnvärt efter dessa 6 månader, och mitt 12-åriga jag bröt ihop totalt inför läkaren och sade att jag inte skulle orka med behandlingen. Hans svar: "Jaja, det kommer bara vara ett skönhetsfel". Och så avslutades behandlingen. Man frågade om operation, men det vart jag livrädd för, och jag ville inte "förlora" så mycket tid i mina unga år på rehabiliteringen.

Idag har jag väl inga större men av min rygg egentligen, tänker jag. Ett par dagar om året kan jag ha fruktansvärt ont (ofta i samband med feber och liknande), men jag har inte besvär av min rygg i vardagen. Har visserligen alltid varit rätt aktiv med hästar och stallarbete, och idag har jag ett fysiskt jobb där jag står och bär tunga saker hela dagarna. Antar att kroppen utvecklat en bra muskulatur att belasta och avleda smärtan med.

Däremot låste sig min rygg för någon vecka sedan, precis där jag har min skolios, och jag hade så ont att jag nästan grinade på morgonen. Nu har det gått över, men jag började tänka på faktumet att min rygg kanske blir värre med åren… Har inte blivit röntgad sedan jag fyllde 20, och då vart kurvan visserligen mer eller mindre oförändrad.

Så min fråga till er har genomfört en operation - var det värt det?
Hur såg er vardag ut innan vs. efteråt?
Hur jobbig var rehabiliteringen?

Annons:
Spieluhr
2013-07-23 16:15
#1

Jag brukar säga såhär när folk frågar mig angående min operation. Det är värt det om man inte har något annat val. Men jag skulle aldrig gå igenom operationen bara för att gå igenom den, eftersom det är väldigt jobbigt både fysiskt och mentalt. Skulle jag till exempel ha under 40 grader, och inte ha ont eller ha större svårigheter på grund av skoliosen, så skulle jag inte utsätta mig för en operation. 

Men känner du att du eventuellt skulle må bättre av det, eller om du har en krök som inte slutar att växa så kan jag absolut råda dig att göra det innan den växer sig väldigt stor. Jag hade cirka 67 grader dagen då jag opererades och då hade den stigit från 40 till 67 på mindre än två års tid. Jag hade i stort sätt inget val. Hade den fortsätt att växa så skulle mina revben till slut krossa mina organ.

Du bör kontakta en läkare först och främst, då jag anser att den personen kommer kunna hjälpa dig bäst. Röntga ryggen och kolla hur många grader du har, och ta diskussionen med läkaren sen. När det gäller hur jobbigt det är, så har väldigt många gått igenom det i förgående trådar, så jag kan råda dig att gärna läsa omkring på forumet efter smärtan och hur dagarna ser ut. Här är exempel på trådar:

http://skolios.ifokus.se/discussions/5178d862ce12c46dfc00063e-fragor-till-er-som-genomgatt-operation?discussions-2

http://skolios.ifokus.se/discussions/51917f36ce12c47296000bd0-operation?discussions-2

http://skolios.ifokus.se/discussions/518c7e47ce12c451cb0038c5-fragor-efter-skoliosoperation?discussions-3

http://skolios.ifokus.se/discussions/51c6eab0ce12c4483d001723-need-info?discussions-1

http://skolios.ifokus.se/discussions/51b208788e0e7453ba001911-veckorna-efter-operation?discussions-1

Wintsu
2013-07-24 11:21
#2

Håller med ovanstående talare. Har du inte problem med ryggen, så tycker jag inte att du ska opereras. Hade mina krökar stannat på 30-35, hade jag aldrig opererats eftersom det är en del jag känner som inte har några besvär av sina krökar då de håller igång genom träning.

Hittade denna bild på Instagram och blev inspirerad: http://distilleryimage3.s3.amazonaws.com/89487c12c19011e2b61a22000ae80d92_7.jpg
Det är en tjej som har tränat sig till en rakare rygg och jag tycker att om inte träning hjälper en till en smärtfri rygg, då är operation sista utvägen.

sandrasoederlund
2013-08-16 13:40
#3

Håller också med de två ovanstående talarna. Om jag hade haft ett val hade jag aldrig någonsin valt operation…men mina revben gnuggade mot mitt vänstra höftben mot slutet så det fanns aldrig så mycket val. Så så länge du inte upplever stora bekymmer och smärtor så skulle jag avråda dig från att steloperera ryggen.

Men för att svara på dina andra frågor: Innan operationen var mitt liv sjukt aktivt. Jag var en lovande gymnast och tränade varje dag även om mina smärtor gradvis ökade med tiden (min skolios upptäcktes 2006 och jag opererades första gången 2010).

Efter att jag vaknade upp på sjukhuset efter operationen var det som att allt det jag jobbat för i 7 år försvunnit. Min kropp var som nollställd, som att jag inte opererade bara ryggen utan man hade bytt ut hela min kropp. Det var i alla fall så jag upplevde det och jag blev djupt deprimerad. Rehabliteringstiden var oerhört tuff, i alla fall för mig. Då allt gick väldigt långsamt och jag slitsamt försökte hänga med i tempot på gymnasiet. Nu idag har jag gjort två operationer men min läkare funderar på en tredje. Jag lever med konstant kramp i hela vänstra rygghalvan, från höften upp till nacken. Aktivt liv innebär idag dagliga promenader, vattengympa och sjukgymnastik. Jag äter dagligen narkotikaklassat läkemedel och jag arbetar bara på mitt jobb 1-2 dagar i veckan, för det är mitt max.

Så ja, mitt liv är en helt annan historia nu och som du förstår är det inte svårt att önska att man sluppit allt detta strul. Men nåväl, jag är starkare nu än då!

Lycka till! :)

Lillhoffa
2013-08-16 14:33
#4

Jag valde bort (tackade nej alltså) till operation som 15 åring och har istället gjort den som 37 åring och det kanske inte var det smartaste beslutet så här i efterhand, men då tyckte jag mitt liv skulle bli förstört av en operation. Jag var eliidrottare och hade inte alls ont i tonåren eller sen, spelat basket på elitnivå från 15-30 års ålder och det funkade toppen trots skoliosen. Men sen….efter två graviditeter tog det stopp och operation blev nödvändig. Jag ångrar väl inte att jag hoppade operationen i tonåren men kanske önskar jag att någon redan då kunnat förutse de mer långsiktiga konsekvenserna av det beslutet. Idag kämpar jag precis som personen som skrev ovan med tuff rehab både fysiskt och psykiskt och det är jobbigt för mig själv men drabbar också min familj och särskilt barnen.

Juliasundstrom
2013-08-16 21:20
#5

Jag ångrar inte min operation ett dugg och kommer aldrig att göra det trots att jag fått en del problem efter bland annat med en andra operation osv. I slutändan mår jag ju ändå mycket bättre nu än innan och känslan av att få vara rak i ryggen och slippa hänga åt ett håll, ha kläder som inte passar, smärta, puckel och ja allt! Enligt mig är det helt klart värt det, men ja som sagt beror ju på hur man har känt innan också :)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

[Thiah]
2013-08-18 17:58
#6

Jag är otroligt lycklig över att jag gjorde min operation som 13 åring. Hade gärna gjort den innan.  Jag gjorde även en operation som 23 åring och redan då var det tuffare med läkningen och att komma igång efteråt.  Men allt beror ju på vad du har för känslor om din skolios idag.

Annons:
Tokyo
2013-08-20 16:49
#7

#6 Hur många grader hade du när du gjorde operation som 13 åring?

[Thiah]
2013-08-23 14:37
#8

#7 jag hade runt 70 grader i min övre krök. Idag är den på 29 tror jag🙂

Tokyo
2013-08-23 16:31
#9

#8 Oj, det var ganska mycket 😕

Hoppas du mår bra nu iallafall!

[Thiah]
2013-08-24 07:23
#10

#9 jo det var ganska rejält men idag mår jag riktigt bra. Har en del problem med ryggen men inget som jag inte klarar av :)

carolinemartina
2013-09-09 14:40
#11

För mig är det de bästa jag gjort för mig själv.

Dels med tanke på min situation men även en stor process som förändrat mig som person och tack vare de vet jag vad jag vill syssla med i framtiden och vad jag brinner för.

Jag är långt ifrån perfeckt och har stött på mycket jobbigt med skoliosen, dels att va ensam om att upptäcka de så sent och ha varenda kota stelopererad men jag har på något sätt blivit tacksam över de hela och fått en annan syn på livet och de handlar inte alltid om vad man har eller hur "normal/frisk" kroppen är för att man ska må bra psykist.

Men glöm aldrig se alltid från dig själv och bara dig själv, fråga sig själv vad skulle denna operationen göra för mig. Först och främst tycker jag absolut du ska rönga så du har koll på nuläget.

Lycka till med vad du än väljer att göra! :)

// Caroline Erlandsson www.carolinemartina.devote.se

Upp till toppen
Annons: