Tankar och funderingar

Skolios på äldre dar.

2012-09-12 15:00 #0 av: Snickaren

Har efter många års ryggproblem med ett flertal operationer (diskbråk och spinalstenos) fått bedömningen skolios. Det är två oberoende Ryggspecilalister som uttalats sig. Skoliosen har uppkommit de senare år pga ryggproblemen. Jag är smärtfri när jag gör absolut ingenting, men när jag går ca 25 m så knyter sig (krampar) hela ländryggen och man tycker man håller på att gå av på mitten.  Samma sak händer om jag står utan att avlasta mig. Läkarna har sagt att det behövs göra en skoliosoperation. Det är konstaterat att mina diskar L4-L5 och L5-S1 är utslitna och spinal stenos finns i ett flertal L-diskar.

Tanken är att dom ska göra en osteomi på L3 och en lång fusion från nedre bröstryggen T9 och ner till sacrum. Mina funderingar är? Är jag för gammal (60 år) Hur pass mycket bättre blir jag? Är kommplikationsrisken större ju äldre man är? Jag ska diskutera dessa saker i nästa vecka med min Läkare. Vad har ni för några synpunkter på detta?

Anmäl
2012-09-15 15:51 #1 av: CamillaS

Jag personligen har aldrig pratat med någon som gjort en skoliosoperation i så hög ålder. Men jag tror endå att det kommer gå bra då läkarna är väldigt skickliga i dag.
Men lät ju verkligen inte roligt att ha så mycket problem med ryggen. Men hoppas att du kommer att bli någorlunda bra iaf. :)

Anmäl
2012-09-15 20:09 #2 av: Juliasundstrom

Vad jag hört från personal som arbetar med detta är att det är ganska ovanligt att man opereras när man är lite äldre, men det förekommer! :) Tror att du kommer att klara dig fint efter operationen men det kommer att ta längre tid för dig att läka än för en yngre person! :)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

Anmäl
2012-09-23 17:19 #3 av: mickan.a

Jag opererades samtidigt som en 60årig kvinna, och hon var långt ifrån äldst fick vi höra! Hon var piggare än jag på sjukhuset kan jag lova! Det enda är att man kanske är för stel för att korrigera kurvan i ryggen så mycket utan mest förhindra smärta och fortsatt ökning av kurvan. Sedan tar nog återhämtningen längre tid ju äldre man är men det går säkert bra, de är så duktiga idag! Så där illa kan du ju inte ha det, låter bra att du opererar det som gör så ont! Lycka till!

Anmäl
2012-09-25 11:42 #4 av: marwre

Jag är 50 år och stelopererades från bröstkota4 till ländkota 4 i Januari förra året. I Februari i år gjordes en ny operation. Då stelopererades jag från ländkota 4 ner till korsbenet med en osteotomi på ländkota 4. Tycker återhämtningen gått bra trots min i sammanhanget höga ålder. Jag har alltid rört mig mycket sprungit, promenerat mm. Gick prommenader på 4 km redan 4 veckor efter operationerna. Nu har dock ett stag på ena sidan gått av, så ny operation väntar inom någon vecka. har någon varit med om att ett stag har gått av???

Anmäl
2012-09-25 16:00 #5 av: Snickaren

Jag vill tacka för alla svar jag har fått på mitt inlägg. Det är bra med ett forum så man kan få lite information om andra som har opererats och vad dom har för erfarenhet av steloperation. Med den nya informationen från ER och läkarna har jag nu bestämt mig att jag ska opereras. Hoppas att väntetiden inte är alltför lång. Otur att ditt stag gick sönder marwre, hoppas att det löser sig snarast. Jag kommer att höra av mig här på forumet om hur det går. ( Om det är någon som är intresserad av att läsa det.)

Anmäl
2012-09-25 17:05 #6 av: Juliasundstrom

#4 hur kommer det sig att du fick göra om operationen i februari? Har hört att stag kan gå av men aldrig förstått riktigt hur :)

Hoppas det går bra för dig!

Medarbetare på Skolios Ifokus.

Anmäl
2012-09-25 18:25 #7 av: marwre

Efter första operationen lutade jag ganska mycket snett framåt. Kunde inte stå rakt och det "drog" i vänster lårmuskel när jag försökte stå utan att luta framåt. Då bestämdes det att man skulle göra en osteotomi på en kota i ländryggen. Man tar då ut som en kil ur kotpelaren och trycker ihop så att ryggen lutar mer bakåt. samtidigt stelopererade man de kotor jag hade kvar nedåt korsbenet.

Jag fick tack vare osteotomin inte bara tillbaka förmågan att stå rakt utan att luta, jag fick dessutom en svank som jag inte haft sedan jag var i tonåren. Trevlig bieffektGlad  Bävar dock nu för denna tredje operation. Jobbigt att ladda om en gång till när man vet hur jobbigt det är efteråt.....

Anmäl
2012-09-29 20:39 #8 av: KerstinGbg

Det viktigaste för Snickaren bör nog vara att se till att de ger dig en tillräcklig svank. Vilket du bör få med en osteotomi.

Jag är idag 55 år och har en ursprunglig skoliosoperation från 1978 (efter att ha burit Milwaukeekorsetten i fyra år, vilket inte räckte för att stabilisera mina krökar.)

Harrington-staget från 1978 gick ner till L2, tror jag. Så smångom blev det för stora förslitningsskador på diskarna i ländryggen och 2009 gjorde jag en ny fusionsoperation där Harringtonstaget förlängdes ner till L5.

Den operationen visade sig dock inte kunna hjälpa mig. Kirurgen gav mig inte en tillräcklig svank och precis som Marwre beskriver fick jag en helt fel, framåtlutande kroppställning. På läkarspråk "flat back syndrome" vilket gav en kroppslig obalans, med felaktig lodlinje, så kallad "Sagittal Imbalance".

Det slet fruktansvärt på kroppen med en sådan felställning, på ett och ett halvt år började mina knän och höfter slitas sönder och jag fick väldigt ont. I rygg, knän och höfter.

Räddningen blev en osteotomi nu i maj i år 2012, en så kallad PSO (Pedicle subtraction osteotomy). Jag mår nu, fem månader postoperation, bättre i ryggen är jag gjort på många, många år. Visserligen kom en nerv ner till låret i kläm i samband med PSO-operationen, vilket är en komplikation som drabbar 10-15 procent av patienterna. Låret blev oerhört försvagat, jag hade i flera månader mycket svårt att gå och lyfta benet. Värst var kanske ändå de nervsmärtor som skadan gav.

Försvagningen av lårmuskeln brukar släppa inom några veckor/månader. Tyvärr har jag fortfarande problem, men det blir ständigt så mycket bättre att jag räknar med att mitt ben så småningom ska bli helt bra och nervsmärtorna förhoppningsvis helt försvinna.

Trots den här komplikationen är jag fullständigt övertygad om att min livskvalitet dramatiskt förbättrats genom PSO-operationen och jag skulle göra om den i morgon igen, om jag stod inför samma val.


 

 

Anmäl
2012-10-08 12:10 #9 av: Snickaren

Det glädjer mig att du KerstinGbj har blivit bättre, hoppas att dina nervsmärter försvinner. Det var mycket funderingar innan jag bestämde mig för operation. Det var min livskvalite som avgjorde det hela. Idag har jag ingen livskvalite, går jag 25 m så krampar ryggen och benet börjar värka. Så mitt liv just nu är ganska inskrängt. Jag ska opereras i Malmö av Ralph Hasserius, hoppas att det inte dra ut på tiden för länge.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.