*Åh ger en stor tröstkram*
Fuskade själv väldigt mycket med min korsett, stod helt enkelt inte ut med att ha den på mig, så förstår på det planet hur du känner.

En operation är en tuff sak att gå igenom men jag kan säga så här mycket att jag ångrar inte att jag gjorde min.
Ryggen blev rakare och jag har lärt mig att leva med min rygg, vilket du också kommer att göra.
Visst är det mycket smärta och jobbiga dagar, men det går över och tillslut blir allting mycket bättre.
Jag tror att det kommer att gå jättebra för dig om det blir operation och det kommer bli bättre, du slipper den jobbiga korsetten och kan leva normalt igen när läkningen efter operationen är över.

#1 Vi är ganska lika! Skillnaden var att jag slet som ett svin med korsetten. Hade den på mig minst 23 timmar om dygnet och för mig var den inte effektiv pga att jag hade så hög grad redan och jag har slutat växa för något år sen. Jag slutade med korsett för snart två år sedan och jag ska också på besök till sjukhuset i September (Har inget datum ännu, men hoppas på början av septemeber.) Jag är nu 17 år. Inget du skriver låter löjligt dock, tror vi alla 'skoliosare' har brytit ihop mentalt och gråtit över situationen, det är helt okej. Det får man göra.

Jag är också livrädd för stelheten. Har börjat fått intresse för akrobatik och vet att det finns en risk att det kommer begränsas efter min operation. Vad jag har lärt mig är att det är väldigt individuellt hur stel du blir och det beror väldigt mycket på vart i ryggen som du opereras (samt kotor.) Sen tror jag det beror på vad du har för läkare och din egna kropps kapacitet. Alla är ju väldigt olika, alla återhämtar sig olika. Men kämpar du så tror jag inte att du blir så bergränsad, om du opereras i bröstryggen. Notera att jag skriver 'tror'; jag vet inte, jag är inte du. Har sett folk med stelopererade ryggar som klarar av att göra sådant som dem gjorde innan. Kullebyttor, akrobatik, ridning, klättring, och alla övriga aktiviteter. Det folk har sagt att dom är stela med är att vrida själva överkroppen, men om du provar vrida dig nu så inser du att det inte finns särskilt mycket rörelse där ändå. Finns folk som inte tränat särskilt mycket efter operationen men ändå inte är särskilt stela, sedan vet jag sådana som börjat träna mycket flexibilitet och styrka för att inte begränsas så mycket. Hur det än blir så tror jag att du kommer hitta ett sätt som passar dig.

Förberedelser jag gör är att vara så vältränad som möjligt. Har hört från många att operationers slutresultat beror på 1. Läkaren och 2. Hur tränad du är innan. Jag har ingen statistik på det, men många som varit vältränade innan har bättre att återhämta sig; vad jag har hört. Jag övar själv mycket styrka och flexibilitet just för att jag har fått för mig att jag kommer ha lite lättare att återhämta mig och att det kommer underlätta. Sen vet jag att jag kommer försöka dra i gång träning så fort som läkaren låter mig träna, efter operation. Just för att få igång flexibiliteten i kroppen.

Jag försöker se det så långsiktigt jag bara kan. 'Vad kommer jag må bäst av i längden?' Jag antar att operationen är det bästa alternativet för dig med. Vi har rädslor i livet, större och mindre. Men någon gång är det dags att ta itu med dem och det är sådant som får en att inse hur stark man faktiskt är som människa. Jag kommer inte ljuga, jag kan nästa lova att de första veckorna innan OCH efter kommer vara riktigt jävliga. Men sedan när du börjar se hur du utvecklas och läks så tror jag bara att du kommer känna stolthet och du kommer förmodligen känna att du gjorde ett bra val.

Personligen så fick jag ett erbjudande om operation när jag avslutade korsettbehandlingen, var då 14-15 år. Men jag tackade nej pga min fobi för sjukhus och läkare, men nu, även fast jag vet att det kommer vara obehaglig så försöker jag göra någonting rätt och tacka ja för det istället.

Nu vet jag inte hur bra denna texten blev, har en liten tendens till att skriva luddigt när jag skriver långa meddelanden. Men jag hoppas att du förstår vad jag menar. Du kan klara det om du bara ger dig fan på att du ska göra det! Det kommer vara jobbigt, ja. Men du har vänner och familj som kommer stötta dig. Lycka till nu!

#2 Ett jättebra och tänkvärt inlägg!

Åh jag förstår att du är rädd! Jag hade samma funderingar innan operationen, men du ska veta att slutresultatet blir inte alls så farligt som man föreställt sig! Visst är man lite stel, men du kommer inte att märka av det så mycket! Du kommer fortarande att kunna göra det mesta efter operationen, och nu talar jag utifrån egna upplevelser, men jag mår mycket bättre i både kropp och själ efter operationen! Bara att bli rak gör att man mår så mycket bättre av att se sig själv i spegeln, eller att gå på promenad och känna att man inte hänger åt ena hållet. Det är en sån skön känsla!

Operationen kan verka lite läskig, men jag tyckte att det gick mycket lättare än jag förväntat mig :) Om du undrar något får du gärna fråga mig :)

Kram! Jag är säker på att det kommer att gå jättebra för dig!

#1 Skönt att det finns folk som förstår en :)

#2 Åh, du fick mig verkligen att tänka en andra gång. Men det är småsaker som t.ex åka bergochdalbanor mm, hoppa studsmatta, cykla, bära tunga saker, visiteringssak på flygplatser, ligga ner och ta sig upp osv.. det är såna småsaker som jag inte kan sluta oroa mig över, att inget kommer bli som innan operationen, fast det faktiskt kommer det, en del iallafall låter det som.

En liten fråga också bara, på vilket/vilka sätt tränar man flexibilitet?

#4 Ja, men hur många grader hade du? Har hört att det ofta kan bli t.ex 20° kvar på dem som har riktigt mycket, eller om man har mindre också, att det blir alltid några grader kvar. Har det blivit så för dig?

Tack :)

#5 Jag hade 46 grader där uppe och 31 där nere. Nu efter operationen har jag 5 grader där uppe där det opererades och 15 där nere där det inte opererades :) Oroa dig inte över det! Det är en sån otrolig skillnad från innan så att man oftast inte tänker på att det är några grader kvar :)

Aha, det är inget som förvärras med tiden som det t.ex hade gjort om man inte var opererad va?

Är det också så att man behöver operera om sig efter några år?

:)

åh älskade vännen vill bara krama om dig!
Du måste tro att vad som än händer så är det för ditt eget bästa så ska du se att det kommer blir bra.  Det kommer inte vara roligt alls att bli opererad och den närmsta tiden efter det. Men sedan kommer det en dag när  du är glad för att du fick opereras. Det kommer vara värt det och jag är säker på att det kommer gå jättebra för dig :)

Flygplatser behöver du inte oroa dig för, alltid nått .

Jag hade en vän som opererades samtidigt som jag. Hon höll på med truppgymnastik innan. Det tog henne knappt 5 månader innan hon var tillbaka i gymnastiken och kunde göra praktiskt taget allt som förut. Så det med stelheten är så otroligt individuellt.

Att opereras är en stor sak och man har all rätt i världen att vara nervös, rädd och orolig. Men efteråt, när smärtan, svullnaden och rodnaden runt såret lagt sig så kommer du se dig själv i spegeln och le åt hur vacker din rygg blivit. 

#7 en 48 gradig skolios är egentligen inte "så mycket" (när man pratar om skolioser som opereras. Som tur är så sätter läkarna igång med operations tankar tidigt här i sverige så det slipper bli illa) så en operation borde räcka om inte det uppstår komplikationer (som kan uppstå vid alla sorters operationer).

Jag hade en 69gradig krök som gjorde livet väldigt surt för mig lunga och det gjorde att komplikationer uppstod under operationen som då fick avbrytas. Därför fick jag opereras två gånger men det är väldigt ovanligt.

#5 Angående dom där småsakerna så har jag inte hört någon som inte kan göra det, efter att ryggen har läkt. Okej visiteringssaken på flygplatser, men då får du med dig ett intyg från din läkare så förklarar du hur det ligger till. Men det andra brukar folk återhämta sig till att kunna göra men det är när ryggen är helt läkt. Det första halvåret kanske det inte funkar så bra alltid.

Angående träningen så brukar finnas på gym, olika pass som heter te.x. 'Stretch & Flex' sen som jag sade så är akrobatik super. Poledancingklubber brukar ha massa akrobatik (dem har oftast inte bara poledancing) men där är det oftast runt 16-18 års åldergräns, så är du yngre så är det förmodligen inget alternativ! Även om dom brukar ha 'barnkurser' från 12 år. Men vet inte hur mycket akrobatik och flex det är där! Sedan finns det säkert massor av tutorials på youtube. Annars kan du alltid kolla in http://traning.ifokus.se/ och fråga någon erfaren vad du kan göra för övningar.

Vad jag har hört så piper inte stag eller skruvar i flygplanskontrollen jsust för att dom är av titan. Så tror inte du behöver oroa dig för det. :)

Varken kirurgiskt stål eller titan piper i kontrollen. 

Åh! Det är ju toppenbra! Visste faktiskt inte om det.

Gud vad glad man blir över alla fina svar :)

Förlåt för att jag svarar så hemskt sent! :/

#8 - Naw haha :) Tack så hemskt mycket, det värmer :)

#9 - Aah, ja det är ju som sagt för mitt eget bästa.. oj, 69 grader? Hur mycket har du kvar nu?

#10 - Vad skönt att höra, tack för alla tipsen! Ska definitivt kolla med nåt av det där, har funderat på att börja dansa på ett ställe här där jag känner dem flesta och det är streetdance & hiphop sen även disco har jag för mig, kan det vara något? :o

#11 #12 - Så bra :)

*kramar till er alla* för att ni är så underbart snälla! :))

#14 nu har jag bara 23 grader. 

#15 Härligt att det kunde gå ner så mycket för dig! :)

#1 Känner exakt samma sak.. och är i ungefär samma läge.