Annons:
Etikettpersonliga-berättelser
Läst 8926 ggr
fragpopz
5/5/12, 11:13 PM

Min historia

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Jag heter Patrik och är född 1970. När jag var 13 år åldern upptäcktes via skolsköterskan att jag hade skolios. För ett tiotal år sedan begärde jag ut min journal från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och där står det: ”Tydlig hö-konvex scolios thoracalt med rib hum ca 2,5 cm. Det föreligger också en klinisk ordentlig spondylolistheshylls lumbo-sacralt och detta verifieras på röntgen. Här finns en scolios Th V 44 gr hö-konvex, där nedanför en lumbal krök på ca 30 gr.” Snart trettio år senare är denna läkarbeskrivning av mitt tillstånd, för mig, komplett obegriplig. Men jag förstod och förstår att min ryggrad var S-formad och att jag hade en kotförskjutning i ländryggen.

Av journalen framgår att det bara tog 4 månader från det första läkarbesöket till dess att jag opererades under påsken 1984. ”Inläggning med förtur” står det i journalen. Jag opererades och fick ett Harrington-stag utmed ryggraden. Under operationen ”växte” jag med 4,5 cm och jag minns den underliga känslan då jag någon vecka efter operationen fick ställa mig och stod bredvid min mamma som jag innan operationen var jämnlång med.  Minnesbilderna från tiden på sjukhuset är annars vaga, men jag minns att dagarna efter operationen kom det vid några tillfällen in en ung kvinna som själv genomgått samma operation som jag. Jag har ingen aning om vem hon var eller varför hon valde att vara där och försöka trösta mig men jag är henne evigt tacksam.

Utskriven från sjukhuset så började mitt år med korsetthelvetet. Först nu har jag lärt mig att den kallas Milwaukee-korsett. Jag bar den dygnet runt i ett år. Två gånger i veckan blev jag utrullad på en brist över familjens badkar och där blev jag tvagad av min mamma. Det finns få bilder från det år då jag bar korsett. I efterhand kan jag ångra mitt beslut att inte tillåta någon att fotografera mig, men samtidigt förstår jag varför jag gjorde det. Avsaknad av fotografier gör minnesbilderna från denna väldigt bleka, jag minns att jag fick hemundervisning resten av vårterminen 83. Hösten 1984 var jag tillbaka på högstadiet, men jag tror inte att någon endaste själ retade mig för korsetten, utan alla, inklusive de ”tuffa” killarna i nian visade förståelse och sympati.

Tidig vår 1985. Dagen D. Dagen då korsetten skulle plockas av och jag skulle stå utan korsett för första gången på ett år. Jag minns att jag var livrädd att jag skulle falla ihop som ett korthus. Efteråt. Jag minns första egna duschen, känslan av att stå där själv och känna vattnet mot huden. Jag minns känslan att för första gången på ett år kunna ligga sova på mage. Jag minns frihetskänslan.

Under året med korsett hade jag smidigt planer vad jag skulle göra med korsetten efteråt, plan a var att ro ut med en båt till mitten av sjön och sänka den till botten. I slutänden hamnade den på vinden och sedan vet jag inte vad det blev av den.

Jag har lyckats ganska väl med att förtränga denna tid och inte någon gång tror jag att jag kommit i kontakt med någon annan som operarats för skolios (bortsett från älvan som uppenbarade sig vid min säng efter operationen).  Med detta vill jag säga att jag är glad över att ha hittat till detta forum.

Hur mår jag och min rygg nu då? Det lustiga är att jag har aldrig har haft problem med ryggen, ”patienten förnekar smärtbesvär” står det i de tidigaste journalanteckningarna. Efter operationen har jag heller aldrig haft några bekymmer med ryggen som jag kan koppla samman med skoliosen.

Annons:
CamillaS
5/6/12, 9:23 AM
#1

Hej Patrik!
Vill först börja med att säga vad roligt att vi har fått en kille hit till forumet.

Väldigt intressant att läsa din skolios historia och hur det var på din tid. Förstår att det var riktigt jobbigt. Vi som har/haft Boston korsetter idag har nog väldigt svårt att tänka oss in hur det måste ha varit att ha en Milwaukee-korsett som verkligen heller inte ser särskilt bekväm ut att ha på sig på dina bilder.
Jag tror att än så länge är du nog den enda som haft en Milwaukee-korsett på detta forum vad jag vet om iaf.
Vad skönt att du iaf inte hade några ryggsmärtor. Idag verkar nästan varannan skolios person ha det.Obestämd

Juliasundstrom
5/6/12, 11:07 AM
#2

Vad roligt att få läsa din historia! Mycket intressant att få höra lite om hur det var på den tiden! :)

Du är grymt stark som klarade av korsetten. Jag är otroligt glad att milwuakee korsetten är bytt mot en bostonkorsett idag. :)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

[NalaMeya]
5/6/12, 11:41 AM
#3

Oj din historia är inte som alla andras, intressant att läsa om den! :) Jag måste också säga att det var riktigt starkt gjort att gå igenom allt det, även om man kanske inte hade något val…:/

Anna
5/6/12, 1:06 PM
#4

Jättekul att du hittat hit och väldigt intressant att läsa din historia och se hur mycket allting har ändrats sedan dess! Du var verkligen otroligt stark som klarade av det. Och dessutom jätteskönt att du inte känner av ryggen idag!

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

[Thiah]
5/6/12, 3:11 PM
#5

Va kul att få läsa om din historia. Glad

Vet du varför du var tvungen att ha korsett? Var det pga förskjutningen i kotorna? Du hade 44 grader innan operationen, vet du vad har nu?

vi är väldigt nyfikna på det här forumet Flört

fragpopz
5/6/12, 10:19 PM
#6

Tack för alla glada tillrop!

Som jag skrev så har jag inte vid något tillfälle tidigare haft kontakt någon annan med skolios, därför har jag med stor nyfikenhet slukat vad som står skrivet på forumet. Av döma av era berättelse så förstår jag att jag kommit lindrigt undan. För mig var skoliosen något jag levde med i drygt två år (ett år innan operation och ett år med korsetthelvetet). Idag tänker jag inte på det, utan det är bara när någon frågar om ärret som jag blir påmind.

En sak som jag själv tycker är lite underlig är att jag endast vid ett tillfälle blivit kallad på återbesök hos en läkare och det var något år efter det att korsetten plockades bort.

#5 I journalen står det att kröken efter operation var 15 grader och jag har ingen aning om detta förändrats. Har heller ingen aning om varför jag fick bära korsett, vad jag kan minnas har jag inte fått några alternativ, utan det var "du bör opereras och efter det bära korsett".

Patrik

Annons:
[Thiah]
5/7/12, 6:59 AM
#7

#16 ett enda återbesök är ganska vanligt. Jag var på ett 3 månader efter där jag blev friskförklarad + fick lov att börja skolan igen. Sen tog det 5 år till nästa besök och då planerade vi min nya operation. :)

Öje
11/2/12, 11:43 AM
#8

OJ! Vad jag känner igen mig!

Korsetthelvetet som jag inte ens visste har ett så tjusigt namn står i hallen i väntan på beslut av vad jag ska göra med den - op '88 och är född '74, så det va stort för mig att ta del av din berättelse Patrik. Har heller aldrig mött någon annan Scolios-op.

Idag lever jag ett fullgott liv med man o 4 barn, får ca 2 ryggskott om året som en fantastisk Osteopat hjälper mig att klara mig igenom. Smärtan är ständig men helt hanterbar, inga mediciner. Jobbigast för mig är att ryggmärgshinnan inte löper fritt pga steloperationen, vilket gör att jag har bekymmer med leder, ligament, främst händer och fötter.

Är så glad att jag hittat till detta forum - inser att mycket har förändrats sen jag op av Stig Willner på MAS 1988….

Tack Patrik för att du delade din story och bilderna! Jag behövde det så mycket.

//Anna

mickan.a
11/2/12, 1:49 PM
#9

En fin berättelse, tack för att du delade med dig! Tröstande och roligt att höra att du är besvärsfri från Skoliosen!Glad

Mickan, 34 årig norrlandstjej, tvåbarnsmamma, skoliosopererad i feb 2012.

 

skolios
5/12/13, 3:09 PM
#10

Hej Patrik! Tack för din fina berättelse. Du var ganska ung när du blev opererad. Minns du om du blev stelopererad också? Jag undrar det, eftersom min dotter är 11 år och kommer att opereras om 2 veckor. Trots att hon är ung och har mycket uppväxt kvar har läkarna valt att steloperera henne. Jag är förstås orolig över att hur hon kommer att se ut om inte hennes ryggrad följer med under uppväxten pga steloperationen.Glad

fragopz
5/12/13, 6:25 PM
#11

Tack! Jag är stelopererad och jag tror att läkarna har bra koll på hur hennes rygg kommer att se ut i förhållande till övriga kroppen. Om jag minns rätt är är det ändå en förhållandevis liten påverkan.

krisod_76
5/25/13, 5:45 PM
#12

Hej!

Vad fint berättat! 🙂

Kul att höra från en kille. Det gör man inte så ofta.

Det ger hopp att läsa om alla som klarat av sina operationer & lever smärtfritt. Jag väntar på min…

// Kram Kristin

Upp till toppen
Annons: