Jag har inte skolios själv, men känner flera stycken. Alla säger samma sak: det gör ont!

#1 Ja jag tycker det var ett väldigt konstigt påstående av denna läkare att säga som hon gjorde. För som du säger och dom jag med har pratat med så har i princip alla ont i sin rygg mer eller mindre.

Mm, jag har också snavat över detta udda påstående på nätet. Jag fattar inte resonemanget, hur kan en skolios inte göra ont? 

Ja precis. Jag kan gå med på att en lindrig skolios inte gör ont. Men dom grövre skolioserna kan ju trycka på ens inre organ m.m så då tycker jag det vore väldigt konstigt att säga att det inte gör ont.

Jag har kofyskolios och jag kan lova att det gör ont.

Det märkliga är att jag fick diagnosen 2001, men fick beskedet när jag hade bytt vårdcentral av min nya läkare 2011.. hmmm 10-15 besök till vårdcentralen för rygg- och knäont innan jag kunde välja en annan vårdcentral…

"Du bara inbillar dig att du har ont…" var det sista en läkare sa till mig innan jag bytte. Vad tänkte han på??

#5 Det låter verkligen inte som något trevligt, jag har försökt att googla på det men får inte riktigt någon uppfattning om vad det är. Skulle du vilja berätta det?

Det är såå typiskt vårdcentraler som inte hittar felet, det är så lätt att bara säga att "det säkert inte är någonting, gå hem och vila några dagar så går det säkert över eller nåt liknande.."

#6 Visst kan jag skriva om det när jag har tid.. Blir nog nån artikel lite längre fram

Vad gäller läkarna, så visste de om felet - men berättade inte om det på 10 ½ år… Önskar att jag hade haft Tomasz som min läkare redan då, vad man hade sluppit. Tycker det har blivit lite lättare att leva med sen september, när man åtminståne fått veta vad det är..

#7 Skulle vara jättebra!

Men hur kunde dom veta om felet men inte berätta det?
Får det inte att gå ihop.

Jag får det inte heller att gå ihop…

Kan säga att jag begärde ut journalerna från förra vårdcentralen efter att ha fått reda på diagnosen i september 2011.. Det stog diagnos: skolios två gånger, sen stog det diagnos: kofyskolios vid varje besök (utom ett som inte hade med ryggen att göra)..

Jag har också väldigt ont av min skolios, dagligen, och det är sådan pass stor smärta att den hindrar mig och begränsar mig i många vardagliga situationer.

#9
Ok, verkar ju hel konstigt. Så du har inte fått det klar diagnostiserat förrens 2011 om jag förstod dig rätt?

#10 Fy vad jobbigt. Ja som jag sa längre upp i tråden förstår jag verkligen inte hur min läkare dessutom skolios kirurg sa att skolios inte gör ont.

Måste du äta värktabletter mot det?

#11 Senaste två åren har jag behövt äta rätt mycket värktabletter ja, speciellt då jag går naturbruk (hästhållning) och har mycket praktiskt/fysiskt arbete. Missar mycket av det fysiska stalljobbet då jag helt enkelt inte klarar av det, och när jag väl är med blir jag nästan sängliggande dagen efter. Så det är jobbigt, såklart, men ändå något man gradvis lär sig leva med.

#12 Ja, man får hoppas isåfall att det blir bättre efter din operation, om det nu är enbart skoliosen som gör att du får så ont.

#11 Jag begriper det inte själv, men kommer skriva mer om det när jag skriver artikeln - blir nog lättare att förklara då..

Levt med skolios i 18 år varav stelopererad i 16 och jo, det gör ont.

Vänjer man sig? Absolut.

Jag har ont vid höger skulderblad dagligen men får också ont i ländryggen när jag har gått/stått för mycket. Vissa dagar har jag också hemska ischias-smärtor vilket nästan är värts. Hoppas att jag får mindre ont efter operationen:)

http://julhaz.blogg.se

Skriver som #16, har ont dagligen i ryggen där min krök är. Tycker det är tråkigt att personer som ska kalla sig läkare faktiskt inte lyssnar på att man säger att man har ont av det. Har flera gånger fått höra att det bara är inbillning och "det är bara så det ser ut"… Tråkigt:(

När man lever med skolios måste man tyvärr lära sig att aldrig stå/sitta/ligga för mycket/för länge vid ett tillfälle.  Jag står sällan helt stilla, rakt upp och ner. Jag står och gungar på höfterna medan jag väntar på bussen, lutar mig mot dörrkarmar eller liknande om jag blir tvungen att stå.

Att bli sjuk är helt hemskt för mig eftersom jag blir sängliggande. Det är även jobbigt att byta skor eftersom jag då får ett annat underlag att gå på = ont som sjutton.

Jag gör precis som #18 om jag blir tvungen att stå stilla, det går bara inte. På något sätt måste jag röra mig annars känns det som att jag går av på mitten.

Jag tycker att det är roligt att shoppa kläder, men för det mesta så vill jag bara avstå pga smärtan. Det blir snarare en tortyr dag med shopping, än en glädjedag över att få nya kläder. Ja, det var bara ett exempel, men riktigt jobbigt!

Det är klart att man vänjer sig vid sin smärta, även om man blir påmind av den varje dag, men det är samtidigt väldigt trist att det ska behöva vara så.

#19 det där med shopping håller jag med. Jag klarar inte av att bära kassar, stå stilla och allt annat som hör till. Någon timme klarar jag av sen måste jag få vila.

Håller med om shopping! Det blir liksom att man faller framåt av smärtan och försöker avbelasta ryggen på alla sätt som går. Sen har jag även osteokondrit i mina fotleder (lösa brosk- och benbitar) samt är plattfot så utöver ryggsmärtorna får jag även enorm värk i fotleder och knän.

Precis. En timme kan jag klara av också, men sen måste jag ta en paus på någon bänk eller så, gärna någon som lutar bakåt.
Sen får jag också väldigt ont i fötterna efter ett tag, men där vet jag inte varför. Har heller inte kollat upp det. Men har vel inte känt det nödvändigt heller då jag bara får ont i dom om jag går väldigt länge.

#16 Precis, ja känner igen mig i det ni skriver! Jag är 19 år och har haft skolios den största delen av mitt liv. Jag har ofta ont och svårt att andas. enligt mig har det blivit sämre med tiden. Jag får svårt att sova och får anstränga mig när jag tränar för jag får svårt att andas. Jag vet inte hur månaga grader ryggraden är böjd men tillräckligt för att jag inte ska stå ut att leva med det. Kröken sitter mellan skulderbladen och när jag rör på högerarmen skaver skulderbladet mot ryggraden. Vänster revben slutar i samma höjd som det vänstra bäckenbenet. När jag joggar så hackar revbenen i det som finns i vägen. t ex tarmarna Jag känner inte för att bära korsett och inte häller att operera mig. Men tycker ni är starka som tar och har tagit det beslutet.

#23 Det där lät ju inte alls trevligt! Går du på nå läkarkontroller? Vad säger dom om ditt problem?

#23 om du har så illa så ta beslutet att operera. Det blir bara bättre mot  vad du har nu. Helt perfekt blir det aldrig men du kommer aldrig sluta krökas om du själv känner att det blir bara blir värre.  Jag höll på att gå av i mitten och hade jag inte fått en operation hade jag delat mig själv och dött. Det är den krassa sanningen tyvärr.

Kan bara hålla med #25.

#17 Ja exakt! Känns ofta som att folk inte tar en på allvar. ett undantag är dem som har samma problem själva, dem kan vara mycket förstående och stöttande. Det låter kanske pessimistiskt men jag tycker man är optimistisk som accepterar det och vill prata om det. Jag tar sällan upp det med kompisar som själva har raka ryggar. ingen av dem verkar vilja prata om det. Det blir oftast pinsam tystnad, ändå känns det så bra också att få klaga av sig ibland.

#25 Det tror jag med egentligen. för det får inte bli värre än vad det är nu så. Jag har inte lärt mig så mycket om skoliosoperationer men många säger att det ändå inte brukar bli helt bra med att operera. Det gör nog inte heller så mycket om det inte blir 100% bra huvudsaken är att det inte blir värre. Sen vill jag ju kunna träna och vara aktiv utan att bli anfådd direkt och det bidrar nog också till bättre hälsa.

#27 tror jag formulerade mig lite fel där, jag menar inte att det är jobbigt att kompisarna inte lyssnar utan att det känns bra att berätta även om dem inte har något att säga mer än att t. ex trösta mig lite.

Tycker inte att min skolios är överdrivet hemsk, den går att leva med och man borde kunna klara det utan operation men man måste vara sjukskriven för man klarar inte av att jobba.

#30 om du inte klarar av att t.ex. jobba så kan en operation absolut hjälpa dig. Du   borde inte sträva till att vara sjukskriven resten av ditt liv ( min tolkning av det du skrev).

Du kan absolut träna fast du gjort en steloperation, det är bara bra. Extra andfådd blir du bara om lungan redan  nu är skadad, den skadas inte extra av en "vanlig" operation.

Min kirurg sa att det du kunde göra innan operationen ska du kunna göra efter den också.

Ja, min skolios gör också ont, en naprapat sade åt mig i tonåren att ryggen kommer att bli värre när du fått barn och passerat 30, och han hade verkligen rätt! Även om skoliosen inte är så stor att den orsakat någon nervsmärta, skada på disk, eller trycker ihop organ, så blir det en snedbelastning som gör att musklerna lätt krampar. Muskulär värk syns inte på någon röntgen, och då finns den inte, enligt vissa läkare…

Jag har ont i ryggen då musklerna är väldigt spända och de som en naprapat sa till mig för ett par år sedan -"jobbar hela tiden med att dra ryggen rätt". Värst är det i området runt vänster skulderblad, det är som en stor puckel -se bild.
Om jag lägger mig på plant underlag och sträcker armarna över huvudet får jag tex kramp i axeln/skuldran efter ett par sekunder -gissar att det är för att musklerna är så spända.

Nacken har jag ont i ibland, det kan "skrapa" när jag vrider på huvudet och i höstas hade jag 2 omgångar när jag inte kunde titta upp utan att det gjorde ont i nacken.
Väntar på en tid hos ortopeden för jag känner att det är dags att kolla upp grejerna igen. Då jag inte varit på sjukhuset på över ett år har jag "skrivits ut" och har alltså fått börja om på VC -trots att jag varit patient hos sjukhuset sedan jag var 9 år. Fick iallafall ett brev 16e oktober att de hade mottagit min vårdbegäran men har inte hört nåt mer sen, skulle gissa att det dröjer ett par månader till innan jag får tid…….

Det där med att ena skulderbladet sticker ut och det andra liksom sjunker in bidrar till mycket smärta för mig med. T.ex när jag sitter i en vanlig stol, eller i bilen, eller ligger ner på rygg så tar liksom "puckeln" allt vikt eftersom trycket blir så ojämnt, och jag får kramp jättelätt. Det blir att man liksom lutar sig framåt eller sitter alldeles snett för att försöka undvika det där extrema trycket.

Här är två bilder i profil, där man ser hur "stort" mitt högra skulderblad är jämfört med vänster där det snarare sjunker inåt. Antar att många här upplever samma sak?

Jag känner igen det det med trycket som uppstår på puckeln när man sitter mot en stol eller åker bil!

Min andra operation var just pga puckeln. Man vänjer sig tyvärr med den också. Man får ha kuddar med sig, sitta snett på stolar och antingen inte alls luta sig bakåt eller sedan sjunka ner. Jag måste ha utrymme i en bil,, annars blir allt tokigt. Det mesta du har kunnat göra innan operationen kan du göra efter. MEN man bör tänka på att lyfter du tungt kommer ryggen göra ondare och slitas ut snabbare. Jag bör inte alls lyfta, får inte dyka eller hoppa från högre höjd (kan inte ta 2 trappsteg på en gång utan att det skakar i hela ryggen) detta eftersom ryggraden nu saknar sina stötdämpare.

Jag måste haft tur i oturen för jag har inte såå ont. Ibland..

Ja revbensplastik är ju ett bra alternativ om man har en stor puckel!:)

#39 men gör s*tans ont (ursäkta svärordet)

Aj ja gud jag kan förstå det! Tyckte du att den operationen var värre än själva steloperationen?:)

#41 oooja. Efter steloperationen fick jag morfinpump, efter andra operationen fick jag några tabletter och sen alvedon….

Dessutom minns jag inte att min rygg efter hemgång gjorde så värst ont. Men att leva i 6 veckor med så många brutna revben samt en tilltryckt skuldra var ingen höjdare.

Usch då jag kan verkligen förstå det! :) Tycker du att operationen gav resultat? :)

#43 jo, den var värd det. Jag har ju ännu skuldran som sticker ut lite mer än normalt.  Kläder passar idag bra fast jag har fortfarande svårt att sitta på hårdare material. Axeln tar stryk av att skuldran trycks in om jag sitter t.ex. lutad mot en vägg. Det blir någon sorts tvångstryck av skuldran och axeln. (vet inte hur jag ska förklara)

Okej men vad bra att du blev nöjd med den:) Jo jag förstår vad du menar, tråkigt att du drabbats så hårt!

#45 Mina föräldrar lider nog mer än jag idag. Dom visste ju inget då men nu i efterhand har dom tyckt att dom kunnat göra annorlunda. Det är därför jag alltid varit öppen om min skolios. Alltid hjälper det någon. 

#45 ja men absolut, det är viktigt att hjälpa andra! :)

Jag har märkbar smärta, ja. Jag jobbar inom ett yrke då jag står väldigt mycket, frisör med andra ord och jag märker efter 7 timmars stående att jag blir helt stel och det gör ont när jag gör den minsta rörelsen.

Jag kan inte klaga på att det är olidigt, för det är det absolut inte. Jag skulle visserligen kunna vänta med operation, för det är absolut inte akut. Men något säger mig att det är bättre att bli opererad så fort som möjligt. För om inte annat lär det bli bättre med tiden.

Sen är det då den psykiska smärtan som jag för dras med hela dagen, jag lider av BDD och Ätstörningar sedan 6 år tillbaka och en sned rygg förändrar inte bilden av sig själv, då jag egentligen vet att det inte är någonting man kan rå för. Men jag vet att alla har känt en viss psykisk smärta angående detta tillståndet med, vissa mer än andra.

Men detta utgör ju då varför jag vill bli opererad, först och främst lindra den smärtan jag faktiskt har och hindra att det eventuellt inte blir värre. Men sedan kommer faktiskt det utsendesmässiga. Vissa kläder sitter inte speciellt bra på mig eftersom höfterna är i olika höjd och vissa dagar så gör  det att jag bara vill ge upp. Men jag har lyckats klara mig hit och det vore fel att inte försöka lite till. Jag har inte fått något operationsdatum än, men kan väl beräkna att det blir om ca 6 månader.

Min största rädsla är att jag kommer behöva steloperera jättemycket av ryggen och att jag kommer bli jättestel. Vissa säger att de kan göra kullerbytor några år efter operationen, medans vissa blir otroligt stela, men som jag och många andra sagt så beror det nog på vart man stelopereras.

Lär det bli värre med tiden* Gaah, slarvfel. Jag ber om ursäkt!

Jag har inte haft ont alls, tills för två år sedan, nu har jag dagligen ont. Men det råder olika åsikter om huruvida det har med skoliosen att göra eller inte. Jag har hört bl.a. "har man skolios får man räkna med att ha ont", "man ska inte ha ont av en skolios", "det finns inget som tyder på att folk med skolios har mer ont i ryggen än andra" och "det kan vara skoliosen som gör att du har ont, men det går inte att säga".

#35 Det där känner jag definitivt igen! I skolan undrade jag alltid hur de andra barnen stod ut med att sitta på obekväma stolar hela dagarna, antog att jag var klen bara. 
Och så har jag den där formen på bröstkorgen, kurvig på ena sidan (jag kallar den min snygga sida) och rak på andra.

#50 Angående den kurviga sidan så har jag likadant! Ena sidan av mig ser bra ut, medans den andra är rak och stum, eller vad man skall säga.

Jag har gått till läkaren om smärtan, han säger att en person med  scolios inte har mer ont än andra i ryggen.. Det låter så skummt. smärtan jag har går upp Mot huvudet så att jag kan bli trött ofta, sammtidigt så somnar mina ben OFTA hela benen, men har ingen aning om detta har något med scoliosen att göra.

Min extra läkare vela iaf inte skriva ut något, han tyckte jag var för " Ung "  för att gå på andra piller än alvedon o ipren. 

Jag skulle ta en alvedon, o en ipren innan jag skulle sova varje natt.. Detta hjälpte inte mig ett dugg, Men kanske kan hjälpa nån annan där ute?

#52 Det där låter väldigt likt vad jag upplevt. Det är så knäppt det där om att man är "för ung". Vadå, ska jag vänta med att ha ont tills jag blir äldre eller? Jag önskar jag kunde det.

#51 jag har samma, en sida som betett sig och förblivit"snygg" och en annan som är vriden, sned och har en massa ärr.

#53 tycker det är väldigt dumt, jag vill kunna gå ut skolan o komma ut o jobba vilket jag aldrig kommmer klara utan smärtlindring  eller opration :/ men det är väll nån baktanke med det dem säger :)

Det var en lång tråd om smärta.

Jag har vant mig vid smärta. Skoliosen har faktikst inte hindrat mig så mycket förrän det sista året.

Jag har mött några sjukgymnaster som verkar ha läst ur samma bok: De flesta med skolios har inte besvär, har de sagt… Men jag vet inte hur många skoliospatienter de har träffat (och vi är ju ganska tåliga).

Jag menar, har man lärt sig att det gör lite ont ibland och att man blir trött i ryggen så är det inte säkert att man söker hjälp. Det gjorde inte jag i alla fall. Jag hade vant mig. Jag lärde mig vad jag skulle undvika och vad jag kunde göra för att lindra smärtan. Det var först när det dök upp något nytt (kramper, domningar mm) som jag sökte hjälp.

#56  Sjukgymnaster och andra som menar att skolios inte ger besvär gör mig så arg. skolios leder aboslut till besvär och smärtor men i varierande grad.

Fast såklart, har man en väldigt liten krök kanske det inte märks men jag tror att alla sorters krökar ger besvär.

Jag har ont av min skolios, ibland mer ibland mindre men alltid ont. Försöker hålla mig så aktiv som möjligt med ridning, gå, och cykla. Enligt alla mina läkare som jag haft under åren går det inte att göra nåt åt mer än att bygga upp musklerna i ryggen. En läkare sa att jag skulle gå med högklackat, med gummiklackar som sviktade.

Jag kan varken stå, sitta eller gå för lång stund utan måste göra detta växelvis. Ibland på morgonen rullar jag upp ur sängen, så ont har jag. Men avlastande madrasser/sängar är olösliga ekonomiskt.

Jag fasar för hur det ska bli när jag blir gammal. Bli sängliggandes med outhärlig smärta och täckt av Norspan-plåster (morfin).

Hejsan :) Jonatan heter jag och är ny här. Tillhör även minoriteten av skoliosdrabbe (är ju grabb :P). Opererades för 4 år sedan och haft ont i snart 7 år. Är 22 år och gick från 60 grader till ~30 grader efter ingrepp. Smärtstillande är inget jag inmundigar, då jag biter ihop och härdar ut smärtan; man vänjer sig helt enkelt. Under gymnasietiden bar jag korsett, utan direkt verkan. Slarvade även med användningen när smärtan blev så stor att jag inte kunde koncentrera mig under lektionerna. Det gör mindre ont nu efter operation, men smärtan är långt ifrån försumbar. Jobbar med fysiskt ansträngande jobb där man står upp 10-12 timmar om dagen och tunga lyft förekommer. Kanske inte det mest välpassande av arbete, men man kan inte direkt välja och vraka i dessa tider. Sen har jag gett mig attan på att mina ryggbesvär aldrig ska vinna, vilket kanske låter (är?) naivt. Jag har däremot precis införskaffat ett skoinlägg som än sålänge får mig hoppfull, nästan euforisk. Har nu under de första dagarna varit nästintill smärtfri :))) Hoppas att det förblir så.

#59 välkommen :)

Tack tack :)

#59 Kul att en kille hittat hit också. Välkommen!

Jag har en liten fundering. Det är över närmare 15 år sedan jag tog bilder på min rygg. Läkarna har aldrig sedan dess tittat på den. Hur vet de då att ryggen inte har förvärrats?

Jag blir så jäkla ILSK NÄR MAN INTE FÅR GEHÖR FRÅN SINA LÄKARE UTAN DE BARA RYCKER PÅ AXLARNA  ATT DET SKA INTE GÖRAS NÅT ÅT.

ooops, där kom jag åt caps locken.

#63 Har de inte tittat på ryggen eller nytagna bilder av den så har jag svårt att se hur dom kan veta? Kroppen brukar sluta kröka sig när man har växt färdigt men detta gäller inte alltid. Så det känns lite mysko att dom helt släpper det.

Vad trist att du inte känner att du får gehör alls.

Jag må vara den enda som aldrig haft ont av min skolios.  Fick ibland ont av min korsett men det räknas väl inte ;)

Tjena hej,

är 31 år och hade bostonkorsett i 3 år i tidiga tonåren. Jag har en kurva mellan skulderbladen (vissa har ju fler kurvor och kanske tom olika långa ben).

Jag fick också höra att jag inte skulle komma att ha några besvär i framtiden då jag blev av med korsetten. Vad baserar läkarna detta på kan man fråga sig? Kanske de bara försöker få oss att tänka positivt?

Jag är väldigt smärttålig och tänker inte på min ryggvärk. Jag har blivit så van vid den. Men det finns ju bättre och sämre dagar! Kommer ihåg för ett tag sen då jag blev lite förvånad och var tvungen att berätta för pojkvännen "du, jag har inte ont i ryggen idag!".

Jag har träffat väldigt många massörer, naprapater mfl och alla kommer med sina teorier. Jag har slutat lyssna på dem då det uppenbarligen bara är teorier. Ibland brukar jag inte ens säga i förväg att jag har skolios, bara för att testa dem, och om de inte känner efter var ryggraden går utan bara tar för givet att den är där i mitten (och därmed masserar rakt på den utan att reagera) så blir deras okunskap rätt tydlig.

Jag känner igen det där som många säger om olika ställningar. Inget är bekvämt så man ändrar ställning hela tiden.

Jag har dessutom lärt mig att jag MÅSTE sova på rygg, annars får jag mera värk. Är det någon som känner igen sig i detta?

Jag tror att smärtan beror på att man konstant belastar fel eftersom man inte är rak. Det går inte att belasta rätt så därför tror jag inte att tunga lyft är bra. Dock är träning bra då det balanserar upp och får kroppen att orka mer.

För att undvika att göra skoliosen eller värken värre får man helt enkelt: ta emot den behandling som läkarna föreslår (korsett eller operation), undvika yrken som belastar ryggen mycket och träna och hålla igång för att ryggen ska orka hålla oss upprätt!

Var nyligen tvungen att sluta mitt jobb p.g.a. ryggsmärtor. Stå upp i 10 timmar och tunga lyft funkar inte längre. Nu ska jag få iordning på det innan jag gör något annat. Fått en kil i ena skon: ordnat inneskor från ortopeden: sjukgymnastik börjar nästa vecka: röntgenremiss för att se om allt står rätt till. Oerhört enerverande att inte kunna arbeta när man verkligen vill. >:( Fick dessutom höra (likt många andra) att man inte ska ha några bekymmer efter operation, så det skall bli intressant att se hur man/de kan gå tillväga.

#66 jag sover gärna på rygg i början av natten om jag har ont. Det gör att bäckenet, hos mig alltså, slappnar av. Gör megaont ett par minuter men sedan är det bara skönt.

Har ni märkt att viss smärta nästan kan vara skönt? Smärta och njutning är ju väldigt nära varandra och jag kan ibland känna en viss tillfredställelse av att t.ex. bäckenet gör ont efter en lång arbetsdag. Fast detta gäller bara om det är en viss smärta efter arbete inte en riktig aj aj smärta.

Ja, jag har ont i ryggen då och då, dock är mina krökar inte så stora. Men värken kan oxå bero på att jag har barnreumatism.. Sen så kan jag få ont i ryggen när jag tex. åker bil eftersom ena skulderbladet sticker ut ganska mkt. Typ som #35.

#69 ganska vanligt att man får ont av att skulderbladet eller puckeln är "i vägen".

Jag har svår psoriasis så mina leder är inte som dom borde vara. Detta hjälper inte när man har skolios + är datanörd…. 

Har haft ont i många år, först av min sneda rygg, nu av min skruvade som opererades för snart 8 månader sedan..Jag har släppt mitt mål att någonsin bli smärtfri, men skulle gärna komma till den punkten då jag känner mindre smärta än jag gjorde innan.

Får jag göra en liten tilläggsfråga här?

Skulle vilja veta VAR ni har ont?
Precis i angränsande till där ni är sneda, eller?

Har en 16-årig som som går på undersökningar nu med ena jäkla väntetider mm, och igår fick höra att han inte alls är så sned, han ställer sig snett - medvetet! (Men hallå eller?)
Och värken den hörde inte ihop med det, utan han ska nu få en remiss till kirurgen för ett UL på levern och njurarna! Känns sådär faktiskt!

Så därför ville jag veta VAR ni hade ont?

För Samuel har ont i "höger flankel" som läkaren sa… nere på höger sida - rakt ut från naveln typ… mage/sida/rygg…

Intressant tråd att läsa måste jag säga :-)

Har själv idiopatisk skolios, ryggraden ser ut som ett S ungefär, eller gjorde det tidigare i alla fall. Jag fick min skoliosdiagnos när jag var 11 och hade då en krökning på drygt 50 grader. Redan efter första besöken på sjukhuset beslutades det att jag skulle stelopereras så snart som möjligt, men dom ansåg inte att jag var färdigväxt än. För att inte krökningen skulle förvärras allt för mycket tvingades jag använda en bostonkorsett i ca 1 år, är nog ett av de jobbigaste åren i mitt liv. Jag är och har alltid varit väldigt smal, vilket gjorde att korsetten tryckte rätt på mina revben, fanns ingen underhudsfett där inte. Men det resulterade i tryckskador, vilket i alla fall jag tyckte gjorde extremt ont. Vet inte om andra har samma problem då jag aldrig haft någon annan att fråga.

Strax innan jag skulle fylla 13 stelopererades jag. Kan tillägga att jag fram till steloperationen aldrig känt av min krokiga rygg som i slutet hade en böj på 57 grader. Jag är stelopererad längs hela bröstryggen, så enda rörligheten jag har är i svanken. Efter operationen var det 6 mån vila som gällde, efter det flöt mitt liv på som vanligt. Jag red mycket och höll även på en del med friidrott och orientering. Jag fick inte ens ont i ryggen när jag kastades av de bångstyriga hästarna ibland, vilket jag minns att jag varit rädd för.

Jag var smärtfri i flera år, det var först under gymnasietiden jag började få problem med min rygg, jag var nog 17 då tror jag. Jag fick en muskelinflamation mellan skulderbladen, och fick hjälp med tabletter och sjukgymnastik. Den värsta smärtan försvann, men sedan dess har jag av och till huggande/brännande smärtor i de musklerna, ibland konstant under flera veckor. Jag kan nästan inte göra någonting utan att få ont.

Jag är 23 nu och sen jag började arbeta för ca 3 år sedan har jag även haft problem med smärtor i svanken och i sidorna då jag inte kan undvika att lyfta en del på jobbet. Det är inga tunga grejer, men det räcker för att få ont. Jag arbetar på en plastindustri, jag står eller går hela dagarna och har oftast monotona arbeten. Jag trivs väldigt bra med mitt jobb, men min rygg gör det inte. Jag har däremot lärt mig att man får ont av alla sorts arbeten, så ska man undvika smärtor får man ligga hemma i sängen, vilket jag aldrig skulle klara av.

Jag har lärt mig att leva med ständiga smärtor, ibland är det bättre ibland sämre. Och att äta tabletter fungerar inte, så det har jag lagt ner. Jag har fortfarande svårt att vänja mig vid smärtorna mellan skulderbladen då jag använder armarna i jobbet hela tiden, men den övriga ryggvärken är numera bara lite irriterande ibland. Jag hoppas jag vänjer mig vid allt tillslut, för jag har inte hittat någon lösning på problemet, och jag har ett helt liv framför mig.

Jag kan erkänna att jag tycker synd om mig själv ibland när det är som jobbigast, men då försöker jag tänka på att det finns dom som har det mycket värre.

Det här blev ett väldigt långt inlägg, men kände att jag behövde skriva av mig lite.