Annons:
Etikettpresentationer
Läst 13804 ggr
CamillaS
1/29/12, 12:02 AM

Presentera dig själv

Ja det kan ju vara trevligt att veta vilka som befinner sig här inne.Glad
Berätta lite om dig själv. Namn, ålder, intressen mm.

I forum kategorierna har jag även gjort en kategori som heter **Personliga berättelser.

**Gör gärna en egen tråd i den kategorin och berätta om din skolios historia. Alla vi som har skolios, blivit korsettbehandlade eller opererade har en liten historia att berätta. Jag är säker på att många gärna skulle vilja läsa om just din berättelse och vad du har fått gå igenom som skolios drabbad person då man känner igen sig så otroligt mycket i varandra.

Men i denna tråd vill vi ha presentationer.
Så vem är du?Flört

  • Redigerat 4/22/21, 11:51 AM av Niklas
Annons:
[Thiah]
2/4/12, 2:29 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

Katarina, Kattis, heter jag och jag är hela 28 år gammal enligt officiella källor men säkert inte mer än 17 enligt själen. Flört

  • Bor i Finland sen 6 år men är från Stockholm
  • Jag har en stor hink humor(dålig och snuskig helst), ironi och munterhet varthän jag går
  • Jag upplevs visst som snäll
  • Jag älskar smile gubbar
  • Lyssnar på det som faller mig in vilket är ett otroligt brett spektrum
  • Blev just färdig Närvårdare( typ barnsköterare+ undersköterska)  här i Finland, jobbar därför på dagis med massor av små juveler, gått medielinjen på gymnasiet
  • Kan inte klappa i takt och tänka samtidigt
  • Sjunger gärna tillsammans med vänner men inte framför andra (har fått höra att jag visst låter helt okej - inga fåglar,glas eller trumhinnor har exploderat ännu)
  • Har två katter men strävar , till sambons stora frustration, till att bli som the crazy catlady i The Simpsons.
  • Tittar väldigt gärna på serier som  Top gear ,The Big bang theory,, Family guy, The Simpsons, American Dad.
  • Gillar även serier som Criminal Minds och CSi
  • Hatar Skräckfilmer
  • Är mörkrädd och ganska lättskrämd, ser inte filmer/serier som kan uppfattas som skrämmande om inte sambon är hemma!
  • Gillar Stand up
  • Älskar Böcker
  • Kanske spelar lite teve/dataspel… Tungan ute
  • Kan  i vissa kretsar klassas som en nörd.. En titel jag mottar med glädje!
CamillaS
2/4/12, 3:14 PM
#2

Aww roligt att läsa lite om dig. Och du skrev det även på ett roligt sätt så jag fick ett gott skratt på vissa punkter.Flört

[Thiah]
2/4/12, 3:16 PM
#3

#2 jag gillar att skratta och tycker folk tar alldeles för allvarligt på saker dom inte borde Glad

CamillaS
2/4/12, 3:24 PM
#4

#3 Ja det tycker jag med. Skrattande

Anna
2/12/12, 3:44 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

Här behövs fler presentationer! Skrattande

Anna heter jag, 18 år gammal bosatt strax utanför Jönköping. Pluggar tredje året på en hästlinje och tar studenten i juni. Arbetar sedan många år tillbaka som frilansande hästfotograf. Är även intresserad av grafisk design, webbutveckling m.m. Perfektionist ut i fingertopparna.
Har en pojkvän sedan över ett år tillbaka som bor i USA men som flyttar hit till mig någon gång under året. Älskar det engelska språket och pratar det nästan bättre än svenska ibland, så att jag föll för just en amerikan kan ju tyckas vara lite typiskt mig, haha.

Älskar musik, sjunger mycket, skriver även en del och älskar mat. :p Är väldigt sarkastisk och älskar att skratta. Älskar djur! Katter, hundar, hästar… När jag och min pojkvän flyttar ihop sedan kommer det bli en hund och typ tio kattungar, haha. Han har redan en hund som han tar med sig hit, så blir mitt ansvar att välja ut katter… Ååååh längtar redan haha.

Otroligt lättskrämd och paranoid haha. Är ganska lat. Gillar tanken på motivation och att komma igång med vissa saker, men lämnar sällan mitt rum om jag inte måste. :p

Ja, det var nog det. :)

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

Juliasundstrom
2/12/12, 4:28 PM
#6

Hur träffades du och din pojkvän?:)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

Annons:
Anna
2/12/12, 4:30 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#7

#6 Online, han kommenterade en bild på mig på en sida för konstnärer/fotografer och därifrån gick det… :) Han flög hit och bodde hos mig ett par månader och ja, allt klickade helt enkelt. Var meningen att jag skulle flyga dit nu i vår och hälsa på men pga min kommande operation blir det nog tyvärr ingenting, så han kommer snart hit igen och sedan får vi flyga tillbaka till Los Angeles tillsammans i sommar istället!

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

Juliasundstrom
2/12/12, 4:54 PM
#8

#7 Gud vad mysigt!:) Synd att operationen kommer ivägen men tur att han snart kommer och hälsar på dig:)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

CamillaS
2/13/12, 10:53 PM
#9

Ja fler presentationer behövs!Skrattande

MissEmmis
2/17/12, 12:57 AM
#10

Hej alla "skoliosare"!

Jag är 42 år gammal (äldst här?) och har skolios. Hade korsett när jag var i tonåren. Det var en jobbig tid, för jag var rädd att andra skulle se den och så blev jag lite mobbad för att jag gick så rak i ryggen. Som tur är så har jag aldrig haft ont i ryggen, och eftersom jag var rätt duktig på att ha på mig korsetten så blev min rygg bättre och jag behövde aldrig opereras. Det var en stor lättnad den dagen jag fick ta av mig korsetten för alltid.

Jag bor i Göteborg med min man och min dotter som är född 2002, men är född och uppvuxen i Umeå. Jag är väldigt intresserad av djur, särskilt katter, och jag föder upp sibiriska raskatter. Kul att läsa att fler här är djurintresserade.

Ett ganska nytt intresse jag har är familjekonstellationer, och i samband med att jag går en konstellatörsutbildning i Norge så blev ämnet scolios plötsligt aktuellt igen. I en bok som jag håller på att läsa så står det att väldigt många människor har haft en tvilling som har dött i fosterlivet. De skriver att ungefär en av tio graviditeter börjar som tvilling eller flera foster, men att det andra fostret ibland dör innan man hunnit göra någon ultraljudsundersökning. (När jag var foster så fanns det inte ensultraljudsundersökningar.)

Enligt författarna av boken så kan det kvarvarande fostret känna tydligt när tvillingen dör, och det kan vara en svår upplevelse som kan påverka personen hela livet.

Vad har då detta med scolios att göra? Jo, författarna skriver att alla personer med skolios som de har träffat har också visat sig haft en tvilling. (Detta har visat sig i konstellationsarbete med dessa personer.) Bokens författare förklarar det med att fostret i livmodern försöker vända sig bort mot sin döda tvilling och därför blir ryggraden sned. Låter lite konstigt tycker jag, men jag är öppen för att det skulle kunna vara så. När jag läste om det så blev jag väldigt nyfiken på om jag kan ha haft en tvilling. Det kan tydligen också hända att man får andra fysiska sjukdomar/handikapp/hinder (vet inte vad jag ska kalla det) om man haft en tvilling som dött, exempelvis så kan man ha en hörselskada på det öra som varit vänt mot tvillingen i livmodern.

I mars åker jag tillbaka till utbildningen i Norge (läs mer på www.hellinger.no) och då ska jag få en födelsekonstellation. Förhoppningsvis kommer jag sedan tillbaka med lite mer information till er.

Nu är jag väldigt nyfiken på att veta: vet någon av er att ni har haft en tvilling som dött i moderlivet? Har någon av er haft en känsla av att ni kan ha haft en tvilling?

Tack på förhand!

Emelie

www.missemmis.se

Miss Emmi's uppfödning

Blogg: http://emmisibirier.bloggagratis.se

Juliasundstrom
2/19/12, 11:35 PM
#11

Gud vilken intressant teori, jag har inte haft en tvilling som dött, men däremot har jag en tvilling i livet och vi båda har skolios:) Dock har jag mycket värre än henne men ändå! Jag har ofta haft tankar om att personer med skolios kanske haft en tvilling innan födseln, intressant att läsa att det är fler som har samma teori!

Det är så att jag och min tvillingsyster har en skolios som speglar varandra, alltså att krökarna går åt olika håll. Kanske är det så att tvillingar med skolios har speglande skolioser?:)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

CamillaS
2/20/12, 2:32 PM
#12

Jag har heller inte haft någon tvilling som dött. Men har också en tvilling i livet, är tvåäggstvilling men det verkar som att det bara blev jag som ärvde skoliosen från våran mamma som också har skolios och är opererad för den. Min brorsa klarade sig undan.

[Thiah]
2/22/12, 11:36 AM
#13

#12 skolios "ärvs" från mamma till dotter och väldigt sällan från mamma till son Glad Kvinnor är ju dessutom de som drabbas oftast av skolios

Annons:
CamillaS
2/23/12, 12:47 AM
#14

#12 Jo precis. Men sonen kan också "ärva" det. om det nu är ett arv. dom flesta skolioser kallas ju idiopatiska.Obestämd

Juliasundstrom
2/23/12, 8:11 AM
#15

Oftast ärvs det även från pappa till dotter:)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

[Thiah]
2/24/12, 9:15 AM
#16

#14 Fast man menar att folk ärver det eftersom risken att få det är mycket högre om modern har det.

#15 Sällan dock som pappan har skolios, ibland har pojkarna tur Tungan ute

Juliasundstrom
2/24/12, 9:43 AM
#17

# Ja visst har killarna tur:) Jag ärvde det dock från min pappa:)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

CamillaS
2/25/12, 10:01 PM
#18

#16 Jo men då tycker jag inte att dom borde kalla den idiopatisk, när dom vet var den kommer ifrån. Eller ja, dom kanske bara gissar.
Men nu kör vi väldigt OT i presentationstråden ju. Flört

Fler presentationer? Glad

Juliasundstrom
2/25/12, 10:31 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#19

Jaa jag kan väl presentera mig lite snabbt kanske:)

Mitt namn är Julia och jag är 17 (snart 18) år. Jag bor i göteborg tillsammans med min tvillingsyster och min mammas familj. Jag går andra året på omvårdnadsprogrammet där jag blir klar undersköterska efter studenten. I framtiden vill jag läsa vidare till sjuksköterska.

Jag brinner för allt som har med sjukvård att göra och har sedan barnsben velat bli ambulanssjuksköterska eller liknande. Nu för tiden är jag inte lika säker på vad jag vill rikta in mig på, då jag vet att det finns så mycket som är intressant inom vården. Dock klappar mitt hjärta lite extra för folk som drabbats av skolios, så vem vet, Ni kanske finner mig på en skoliosenhet om några år! ;)

Jag älskar att spendera min fritid genom att se på tv-serier och jag har många favoriter. För att nämna några kan jag ta Pretty little liars, the lying game, greys anatomy och Desperate housewives.

Jaa vad kan jag säga mer. Jag är intresserad av att teckna! För det mesta tecknar jag porträtt av kompisar osv, men jag är inte speciellt duktig på det, men kul är det allt! Jag skulle gärna vilja utvecklas någon gång i framtiden så att man kanske kan se lite likhet i bilderna haha;)

Och till sist. Jag tycker själv att jag har ett sjätte sinne, utan att det ska låta alltför oseriöst nu då haha. Jag har ofta en förmåga att känna av datum, nummer och händelser osv innan det sker. Detta är något som inte bara jag märkt av utan också mina kompisar när de märker att jag alltid råkar gissa rätt på grejer utan att ha en aning:)

Tack för mig!

Här nedan får ni se en av mina teckningar jag gjorde för ett tag sedan:)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

mickan.a
2/27/12, 5:31 PM
#20

Hej!

Mickan, eller Mikaela som jag egentligen heter, är en 34årig tjej från Norrland. Har två barn, man och bor i ett hus som vi renoverat i flera år. Jobbar som skolkurator på gymnasiet, ett fantastiskt givande jobb. Har haft en del ryggbesvär sedan tonåren men skoliosen började besvära mig på allvar efter mitt andra barns födelse, då jag var 30 år. Det visade sig att trots läkares bedömning om att min skolios stannat på 30 grader hade den ökat till 45 grader. Efter flera års bollande mellan vårdcentral, smärtläkare, sjukgymnaster krävde jag till slut en bedömning av ortoped. När jag väl kom till Umeå blev jag tagen på allvar och det bedömdes att operation var befogad pga min värk och då skoliosen bedömdes öka ca 1/2 grad/år. Nu är det gjort för två veckor sedan och trots komplikationer som magsår, krångel med lungor och andning, svår smärta och även en hjärnblödning, så är jag glad att jag gjort operationen, och är nu hemma och rehabiliterar mig. Det blir bättre dag för dag. I övrigt har jag ett rikt socialt liv, barnen, familjen och vännerna är det bästa jag har. Gillar också inredning och att måla. Ännu en likhet jag har med Julia ovan är att jag ibland tror mig ha ett slags 6:e sinne. Jag känner ofta på mig saker som ska hända, och kan ibland hitta försvunna saker med tankens hjälp. Kanske något som hör skoliosen till, vad vet jag?

Bloggar om skoliosresan på http://www.snettochskruvat.blogspot.com/

Mickan, 34 årig norrlandstjej, tvåbarnsmamma, skoliosopererad i feb 2012.

 

Annons:
Torreador
3/6/12, 1:12 PM
#21

Hej på er

Jag är en 39 årig Bondmora från Småland (från Göteborg från början dock). Jag stelopererades tidigt, redan när jag var 14 år och det var en tuff process.

Jag fick efter op bära en stenhård tjock plastkorsett i 3-4 månader och fick inte sitta under hela den tiden utan bara stå eller ligga. Inte lätt när man gick i åttonde klass…

Efter det fick jag bära en lättare korsett med stålskenor i ytterligare 3-4 månader.

Bättre blev jag inte men det blev "säkrare" då jag förutom scoliosen hade en kotförskutning som de var lite oroliga skulle bli värre.

Jag har sedan jag var bara några år gammal haft ständig värk i ryggen men man lär ju sig leva med det och anpassa det man gör till att fungera med ryggen.

Det var lite kort om min rygg, vill ni läsa mer om mig som person kan ni göra det här:

www.bondmoran.nu

Kram på er

/Charlotte (Bondmoran)

Läs om mitt kaotiska liv som Bondmora, diplomerad klantskalle, nagellacksnörd och djurtok. www.bondmoran.nu

Torreador
3/6/12, 1:13 PM
#22

Hm… jag såg nu att jag kanske skulle lagt detta under personliga berättelser istället, jag kopierar den dit så hamnar den rätt.

/Bondmoran

Läs om mitt kaotiska liv som Bondmora, diplomerad klantskalle, nagellacksnörd och djurtok. www.bondmoran.nu

Nesslan
3/9/12, 6:39 PM
#23

Har precis hittat hit!

Johanna heter jag, är 19 år och bor 10 min från Göteborgs centrum. Läser sista terminen på ett naturbruksgymnasium. Jag älskar alla djur men känner inte längre att jag vill ha det som yrke. Så jag vet faktiskt inte vad jag vill göra efter studenten. Men det löser sig!
Tycker jag själv är ganska lättsam och okomplicerad, tar livet som det kommer och stressar inte upp mig i onödan.
Gillar att titta på tv, film och läsa böcker, gärna fantasy.

CamillaS
3/9/12, 7:14 PM
#24

#23 Välkommen hit! Skrattande
Hoppas du kommer trivas här!

MissEmmis
3/30/12, 10:02 PM
#25

Hej alla!

Tack Julia för din respons på mitt inlägg om tvillingar! Intressant att både du och systern har skolios. Det är tydligen väldigt vanligt att tvillingar blir som "spegelbilder" av varandra. Bara en liten hypotes som ändå skulle kunna stödja det jag skrivit om tidigare: kanske var ni fler än två foster i början av graviditeten?

Ett förtydligande: Det händer i ungefär en av tio graviditeter att det börjar med två eller fler foster, men flertalet av dem dör under graviditeten. Det har man kunnat visa nu när ultraljudsscannrarna blir allt bättre. Om tvillingen dör under den första tredjedelen så brukar den bara absorberas av livmodern, och mamman kanske inte märker något alls. Ibland blir det bara en liten blödning. Det är alltså vanligare än man tror att man har haft en tvilling som man inte vet om, och som ens mamma inte heller vet om.

Sedan finns det andra graviditeter där det finns bevis för en tvilling, till exempel kan det finnas två moderkakor, eller det andra fostret kan vara förstenat.

Jag har nu varit i Oslo och fått en konstellation, och i den konstellation såg det faktiskt ut som att det fanns en tvilling. Detta kan i så fall förklara varför jag under hela livet har varit livrädd för att känna mig övergiven till exempel.

För er som vill läsa mer om detta så vill jag varmt rekommendera boken "The Surviving Twin Syndrome" av Alfred och Bettina Austerman. Jag kände igen mig i en hel del av de symptom som de nämner!

Kram till er alla!

/Emelie

Miss Emmi's uppfödning

Blogg: http://emmisibirier.bloggagratis.se

Juliasundstrom
3/31/12, 10:20 AM
#26

Emelie- Tvillingar speglar mycket av varandra. Oftast är en högerhänt och en vänsterhänt osv. Därför tror jag att även ryggarna speglar varandra på det sättet.

Det är en väldigt intressant teori som det borde forskas mer om! Jag tror att de människor som har en vänsterkonvex skolios har haft en tvilling i början av graviditeten, inga tvivel på det! :)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

KemKajsa
4/3/12, 7:28 PM
#27

Hej! Gör en snabb presentation av mig. Kajsa heter jag! 36-årig stockholmsbo med man och två barn (födda 07 och 11). Arbetar som läkarsekreterare när jag inte är föräldraledig och är i grund och botten en hästtjej! Korsettbehandlad skolios som nu förvärrats. Övre krök har gått från 30 grader till 47 grader och undre krök från 20 till 30 grader efter graviditeter och småbarn. Skall i mitten på april på MR inför en eventuell operation! Ska börja knåpa på min personliga berättelse, hur det har varit med ryggen hitills, hur framtiden blir återstår att se! :-)

Annons:
Bellena
4/19/12, 6:25 PM
#28

Hej alla, jag är kanske äldst men det betyder väl inget? Är 45 år och bor i Umeå. Tycker om att röra på mig, mest vanlig gympa, men också Body Balance.

Jag har ett jätteroligt jobb på universitetet.

Har man och "barn" (18 och 20 år).

Jag håller just nu på att leta efter information om skolios då jag det senaste året börjat få riktigt ont - skoliosen hämmar mig. Skriver en personlig berättelse om det.

CamillaS
4/20/12, 12:21 AM
#29

#28 Välkommen hit!
Självklart gör det ingenting att du är äldre. Alla är lika välkomna här!Skrattande
Hoppas du kommer trivas här och är det något du undrar över så är det bara att fråga.

Laban83
7/1/12, 3:43 PM
#30

Hejsan!

Jag är (Laban83)= Tina, 43, bor 2 mil norr om Göteborg, sedan 2009!

Kommer ifrån Uppsala och har bott i Ängelholm 1993-2009. Jag har skolios och fick bostonkorsett när jag var 11 år. Slutade (abrupt) med den när jag var 16, då jag fick höra att jag hade slutat växa och skulle succesivt vänja mig av med korsetten. Skoliosen är min värsta fiende och ska bekämpas!! Tyvärr har jag inte orken att starta om och om och om….så problemen blir en ond cirkel (som man faktiskt, till 50% inte kan påverka).

Annars är musik och historia, samt arkitektur och teknik, mina stora intressen. Älskar att resa och vara i värme!

Jag är allergisk med astma, men älskar djur, särskilt katter. Stor sorg att jag inte kan någon.

Är en positiv typ, som planerar som en pesimist= REALIST.

Jag upptäckte "skolios iFokus" idag på cohrs.se, där Camilla (sajtansvarig för detta skolios forumet skrev och tipsade).

Detta forumet är betydligt mer lätttillgängligt och aktuellt, ser jag.

CamillaS
7/1/12, 5:19 PM
#31

#30 Välkommen hit! Hoppas du kommer trivas här. Glad

[Thiah]
7/3/12, 10:47 PM
#32

#30 Välkommen.

cohrs.se verkar väldigt omständigt. Men det kanske är för att dom fixar sidan?

CamillaS
7/6/12, 11:56 PM
#33

#32 Den har varit så hela tiden. Flört

CamillaS
7/23/12, 3:25 PM
#34

Finns det fler här inne som vill presentera sig? Skrattande

Annons:
Anna-hfg
8/7/12, 7:51 PM
#35

Anna, 38, lever ensam i ett litet samhälle sydväst om Kristianstad.

*Vårdbiträde på ett äldreboende. Hade hellre jobbat som arkeolog, bibliotekarie eller nåt liknanade men pga ödets nycker fick jag ingen utbildning inom det.

*ej behandlad skolios, har kanske för "mild" skolios för det, fast ont gör det.

*Hållit på med hästar i hela mitt liv. har ett sto just nu, Polara.

*Älskar djur: har en katt =Tussen 17 år i höst. Fast jag älskar INTE grodor.

*att jag har astma och en hoper allergier struntar jag i. Jag tänker inte vara utan djur. 'Funkar dessutom bra med långhåriga katter. Bondkatter undviker jag.

*gillar att läsa böcker, lyssna på musik (sjunger jämt och ständigt och ganska dåligt).

*Släkt- och hembygdsforskning min stora passion. Älskar historia och gamla grejor. Håller på med otaliga projékt inom detta och startat upp en studiegrupp om en by. Är det svarta fåret i min familj ingen annan gillar historia och släktforskning. Kallar mig därför för min släkts arkivarie. skriver även (lokala) artiklar inom samma område.

*Titta på film, TV-serier.

*förväntar mig alltid att livet ska krångla på något sätt men har ändå mitt talesätt: Allting ordnar sig till slut.

*Avskyr att städa, diska …det finns roligare saker att göra.

*I mitt nästa liv ska jag bli katt. Äta, sova och gå på låda!

Torreador
8/8/12, 1:30 AM
#36

Fniss, du låter väldigt lik mig Anna… haha

Allt du skriver kunde varit jag! (förutom släktforskningen då).

Kram

Bondmoran

www.bondmoran.nu

Läs om mitt kaotiska liv som Bondmora, diplomerad klantskalle, nagellacksnörd och djurtok. www.bondmoran.nu

Anna-hfg
8/8/12, 12:40 PM
#37

#36 ja, det har du rätt i fast nagellack är hopplöst på mig. Försvinner bara man andas på det ;)

Simon84
8/23/12, 11:20 PM
#38

Hallå hallå!

Jag heter Simon och är från Kungsbacka men ska om några veckor flytta in till Göteborg. Jag fyller snart 28 år och har faktiskt en livs levande tvillingbror (vi är enäggstvillingar) som inte har någon skolios överhuvudtaget. Ensamstående men stor familj i och med mina föräldrar, mormor och morfar och mina tre syskon med deras respektive.

Just nu jobbar jag i en mataffär och trivs bra men det kanske inte är det jag vill syssla med för alltid. I våras blev jag klar med en treårig högskoleutbildning i Falun, programmet jag läste var Medie- och kommunikationsvetenskap med inrikting reklam och visuell kommunikation. Innan de tre åren i Falun pluggade jag Filmvetenskap i Halmstad, Italienska i Göteborg och ännu lite till italiano i Siena i Toscana. Vet väl inte riktigt vad jag vill jobba med ännu men helst skulle ett jobb med kreativt skrivande i fokus passa mig bäst. Det bästa vore att få jobba med något resande och skrivande i kombination då resa är en annan stor passion jämte skrivandet. Film (allätare, dock ej Beck/Wallander/Huss och allt vad de nu heter) och fotboll (Liverpool) är två andra stora intressen.

Har på senare tid funderat mer och mer kring skolios och om jag kan göra något åt min kraftigt krökta rygg. Jag har inte fysiskt ont av "puckeln" men det hämmar mig oerhört mycket psykiskt. Har gjort två operationer, varav den sista var för drygt 20 år sedan och då fick jag ligga på sjukhus i en månad efteråt. Vet någon här hur det ser ut om man kan göra en ny operation fastän man är vuxen och har vuxit klart?

Tack för mig!

[Thiah]
8/24/12, 5:21 PM
#39

#38 Välkommen! Skrattande

Jag gjorde min andra operation, för att göra puckeln mindre, när jag var 20 år. Jag hade kontakt med min läkare från förut som sedan opererade mig igen.

Juliasundstrom
8/24/12, 6:29 PM
#40

# 38

Jag gör min praktik på en avdelning med bland annat skoliospatienter just nu. Där har jag fått höra och se att de flesta skoliospatienter är unga men att de även opererar vuxna! :) Den äldsta var tydligen 90 år fick jag höra, det måste ju vart något extremfall haha :) Men du kan absolut opereras vid denna åldern :) Hur kommer det sig att det inte blivit bättre av de två tidigare operationerna?

Medarbetare på Skolios Ifokus.

marwre
9/25/12, 12:40 PM
#41

Hej

Jag heter Marie och är nyss fyllda 50 år. Opererades första gången Januari 2011, andra gången Februari 2012. Väntar nu på operation nr 3. Ett stag har gått av och måste bytas.

Jag bor i Göteborg och har tre barn 26,25 och 16 år gamla. Blev arbetslös 2010 efter 27 år i arbetslivet. Jobbade sista tre åren som projektledare för olika evenemang och mässor inom telekombranchen.

Efter det har jag utbildat mig till friskvårdsterapeut med fokus på olika massagetekniker. Det dräller inte av jobb, så just nu håller jag på med en distansutbildning med målet att bli certifierad redovisningsekonom.

Älskar musik. Mycket gammal musik som Led Zeppelin, Stones, Genisis men även nyare som Glasvegas, First aid kit och Kapten Röd. På den klassiska sidan är Puccini och Mozart favoriter.

Motionerar och tränar så mycket jag hinner och kan. Läser och tittar på film.

Kul att hitta ett forum med andra som har erfarenhet av operationer och korsettbärande.

Annons:
krisod_76
10/31/12, 1:01 PM
#42

Hej!

Jag ska också ta & presentera mig.. :)

  • Jag heter Kristin & är 36 år.

  • Bor i ett litet samhälle som heter Bispgården i Jämtland. Det ligger kan man säga precis mitt emellan Östersund, Sundsvall & Örnsköldsvik i mellersta Norrland.

  • Singel med eget hus.

  • Jag jobbar på Systembolaget i Hammarstrand. En liten butik.

  • Mitt största intresse är träning. Jag har lett både motionsgympa & rytmisk styrka i vår idrottsförening i närmare 20 år. Utöver det har löpningen varit mitt liv.

  • Förutom träning är jag väldigt intresserad av film & musik.

  • Min skolios upptäcktes i mellanstadiet då den var relativt liten. I högstadiet hade den största kröken dragit iväg till 48 grader, så jag hade bostonkorsett i 3 - 4 år. De fick ner kröken till 40 grader. Jag har klarat mig relativt bra till för ca 3 år sedan när mina problem började komma. Mina krökar börjar öka igen & den största var för 2 år sedan 45 grader. Nu väntar jag på ev operation.

  • Måste tillägga att jag som Julia & Mickan är lite "synsk"… :) Känner också av saker & jag spår litegrann (på nybörjarnivå ännu) i tarotkort.

Det var lite om mig… :) Tack alla skoliosare där ute för att ni delar med er av era erfarenheter!

CamillaS
11/1/12, 11:27 AM
#43

#42 Välkommen hit!Glad

HannaWestin
11/6/12, 6:00 PM
#44

Ja skriver en liten kort text!

Jag heter då Hanna och är 13 år.
För ungefär ett exakt år sen fick jag reda på att jag hade skolios, fick träffa läkare och sånt där grejs, mäta mig och välja mönster/färg till korsetten. Och den 23,24 Januari fick jag min korsett (om jag minns rätt.) Har haft väldigt jobbigt med den båda bra och dåligt. Går upp och ner. Har jävliga smärtor i bland, men vet inte vad det beror på så det är lite jobbigt.

Just nu väntar jag på att få en ny korsett, en jeansmönstrad! :) Ska få den nån stans ibörjan av December, var inne för ett tag sen och mätte mig och ja det var ju lite skillnad i omkrets och längd. Så det var bara att beställa en ny.

Nu kan läsa mer om min "historia" på min blogg http://hannawestiin.blogg.se/

[Thiah]
11/8/12, 7:19 PM
#45

#44 hej och välkommen.

Vad roligt att du kan få olika mönster till din korsett, jag fick automatiskt en vitaktig.

LenaHudiksvall80
11/15/12, 6:46 PM
#46

Hej

Jag heter Lena, är 32 år gammal och bor i Hudiksvall.

Bar när jag var ca 12-13 år en korsett, provades ut i Gävle. Har för mig att jag skulle bära den alla vakna timmar helst.

Sista halvåret/3 kvarts året innan jag blev opererad så tog de bort korsetten, vilket var en lättnad då magen blev intryckt och gjorde att jag inte fick i mig tillräckligt med mat och resultatet av det var att jag blev mycket mager och tunn. Anorexiarykten cirkulerade runt en men handen på hjärtat så hade jag det aldrig. Fick i slutet skavsårskänsla av korsetten, så de i Gävle försökte i omgångar bättra vaderingen på de ställena.

Åkte ner till Karolinska institutet i Stockholm för operation i april 1995. Var där ca 2 veckor, har vaga minnesbilder från den tiden. Trevlig personal, dock så var det rätt kallt att sova. :P Fick guidning innan den stora O så jag fick bekanta mig med allt. Fick inte dricka något efter ett visst klockslag på kvällen. På morgonen så kom de och gav mig en spruta…tror jag..så jag skulle somna lite lätt inför operationen och innan de gav mig lite tyngre narkos. Minns att de rullade ut mig från rummet och in i en hiss och den åkte neråt och sen att de rullade ut mig ur den och sen är det blankt. När jag vaknade till efter operationen så var det så dimmigt att jag bara hörde röster och sekunden därpå sov jag igen. Andra gången jag vaknade så hördes rösterna bättre och en mycket dimmig tavla var på väggen i andra änden av rummet, jag gnyde till för då hade jag riktigt ont, och rösterna kom närmare och sen somnade jag om. Sen är minnet dåligt.

Första gången jag skulle äta frukost sittandes var speciellt, dålig balans och ovant att vara 178 cm lång och inte 175. Fick be pappa att hämta något enklare att äta än vad det nu var jag hade. Riktig pina at inte kunna böja sig ner, slutade med att pappa fick mata mig.

Att sen börja gå och stå var ett kapitel för sig. Fick ha en sån där gåstol som äldre har men som är gjord för långa, minns att en av sköterskorna sa med glimten i ögat: Rätta på dig. Du är ingen gammelkärring heller.

Dusch skede med hjälp av en sköterska och senare hemma i början av mamma.

Minns att på helgen så stängde de barnavdelningen så jag och något barn till fick vara på vuxenavdelningen. En ur personalen gjorde mycket goda drickor av läskedryckor som han blandade.

Minne av att Docenten, sjukgymnast och någon mer stod och berättade/förklarade vad jag skulle undvika och kunde göra i framtiden.

Tyvärr så strax efter hemkomsten så visade det sig att jag även fått en blodpropp i benet. Blev behandlad med waran och fick en bricka att bära runt halsen och en stödstrumpa, trevligt i maj månad…och i augusti tror jag så var jag friskförklarad.

Fick ett program med mig hem där det stod när jag kunde börja göra saker. Sitta 1 timme per dag i ca 6 månader tror jag för att sen sakta börja öka på tiden. fick inte vara med på de andras gymnastik om det var boll/springsport, utan jag fick 98 % av tiden vara i styrketräningsrummet själv. Sista gymnastiklektionen fick jag vara med de sista minuterna, innebandy, gjorde mål Men kom på att jag inte mindes hur jag stannade så valde att dunsa rätt in i väggen! :D

Det jobbiga efter operationen var att sen när jag väl om hem så tappade jag matlusten ordentligt. Vet itne hur många rätter alla lagade som jag inte åt…minns i slutet när det bara snurrade när jag vände på mig i sängen att en klasskamrat hälsade på och sa: Snälla Lena ät nu för min skull kan du väl försöka? Det gick med 2 teskedstuggor. minns inte när jag kom i gång med maten igen.

Går rehabiliteringsvetenskap nu, i juni är jag klar och den här tiden har varit lite läkande då en del av det jag läst gett mig förklaring på en del saker.

Det var min historia det.

baraejda
11/17/12, 12:39 PM
#47

Hej mitt namn är Ida och jag är 16, blir 17 i mars! Jag bor i ett litet samhälle utanför Kristianstad i Skåne. Går första året på samhälls-linjen. Gick med på denna sidan igår när jag fick tips från Julia och Hazals blogg som jag läser näst in till dagligen.Glad Att min rygg var lite sned upptäckte skolsköterskan tidigt i 9:an men hon trodde inte det var någon större fara. Hur som helst fick jag tid till en ryggspecialist i Kristianstad för ca ett år sedan och han kunde se att jag hade skolios med att det var en liten som inte behövde behandling. Han skickade dock mig till sjukgymnastik och ville att jag skulle träffa en riktig specialist som behandlar skolioser. Så då fick jag en kallelse till Malmö universitetssjukhus.

Sedan dess har det hänt lite. Jag fick där reda på att min skolios utvecklats med stora steg och att operation var ända sättet att behandla den med. Jag har krökningar i både ländryggen och (bröstryggen?). Mina krökar är strax över 50 grader. Efter det blev jag deppig ett tag men nu är jag glad för att går att behandla. Visst är jag orolig och nervös inför operationen men jag försöker koppla bort det och leva livet istället.

Så nu försöker jag träna mycket för att vara i bra form och på fritiden kollar jag gärna på serier, umgås med vänner och familj!

[Thiah]
11/17/12, 2:16 PM
#48

#46 och 47 Välkomna hit Glad

Annons:
Juliasundstrom
11/18/12, 10:12 PM
#49

#47 hihi vad roligt att du läser vår blogg Ida! :) Super att du hittade hit och blev medlem! :)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

Tusensköna
12/18/12, 9:47 PM
#50

Det här är Tusensköna

Ålder: 60 minus (än så länge)

Familj: Sambo med samma man i 38 år.
Några hundar som lever kvar i mitt minne.

Arbetar: 100 % framför dator.

Intressen: Kreativa saker där det ingår verktyg, penslar
eller symaskin och jag får utlopp för något skapande och stolt kan peka på och
säga ”Det där har jag gjort”

Drömmar: Bättre hälsa så jag orkar genomföra allt det jag vill göra! Att det så småningom kan ingå en hund i familjen igen.

Jag tillhör den äldre generationen skoliodrabbade som aldrig erbjudits någon vettig behandling, då det egentligen inte fanns så stora möjligheter när jag var ung och ”formbar”. Jag har varken burit korsett (utom några få månader som tonåring) eller genomgått några som helst operationer. De få gånger jag sökt mig till vården för min rygg på 70- och 80-talet, så har jag fått höra att jag varit för gammal för att opereras, min krökning av ryggraden varit för grav att göra något åt eller att jag inte haft tillräckliga besvär som outhärdlig värk etc.

Visst, det har jag fått acceptera och jag har levt mitt liv fullt ut ändå. Fast nu som äldre börjar jag märka att kroppen inte riktigt vill vara med längre, för jag står här nu med andningssvårigheter, hjärtklappning, yrsel och väldigt dålig syresättning i kroppen. Det enda som erbjudits mig nu är symtombehandling för astma, högt blodtryck och kortisonbehandling. Olika avdelningar på
sjukhuset sköter var och en sitt lilla symtom och ingen har någon gemensam överblick.

Det här har gjort att jag själv börjat söka vad som finns skrivet om skolios på nätet. För jag börjar förstå att det kanske är effekter från en ryggrad som åldras, sjunker ihop och gör det ännu trängre för lungorna att fungera normalt.

Så jag hittade hit till detta forum och blev glatt överraskad vad jag hittade. Här finns varma människor som erbjuder sina upplevelser med skolios till stöd för andra. Det har varit givande att läsa era berättelser som ni levererar hur självklart och naturligt som helst.  Det är klart att jag förstår att alla här har på sitt egna sätt haft det oerhört jobbigt mentalt att inte vara som alla
andra, men här andas ändå en sorts stolthet över att vara den man är och man ber inte om ursäkt för det. Tack alla ni starka unga människor som har mod och styrka att dela med er av era upplevelser och erfarenheter.

=X=X=X=X=X=X=X=X=X=X=X=X=

Livet är det som händer när du gör upp andra planer.

/John Lennon

CamillaS
12/19/12, 7:26 PM
#51

#50 Varmt välkommen hit! Vad roligt att du har hittat detta forum.
Jag hoppas verkligen att du kommer att få någon hjälp som hjälper dig något iaf. :)

kvadran
1/9/13, 4:17 PM
#52

hej. Ann Signér heter jag och fyllde 51 i december 2012. Jag är singel, bor i Hällekis (men född skånska!!)utbildad kroppsterapeut och jag har haft eget. Även jobbat inom barnomsorg. Nu är jag sjukskriven i väntan på en flatbacksyndromeåtgärd sedan jag blev uppsatt på kölista nov 2011. Igår fick jag besked att jag får vänta till tidigast september  men men. Suck o stön för det ÄR jobbigt att gå omkring och ha ont när man vet att en operation kan hjälpa mig och syndromet blir värre och värre hela tiden!

Scoliosopererad okt 1979 från Th 4 till L5, av Docent Stig Willner på Malmö Allmänna sjukhus och jag har inte haft några speciella problem förrän för några år sedan och då i form av artros i höfterna och sen kom känslobortfall och ryckningar i benet som ledde till ny undersökning på Sahlgrenska(tack vare en facebooksida fick jag kunskapen om syndromet scoliosopererade med Harringtonstag/flatbacksyndrome.

Jag har en hund, Dansk-Svensk Gårdshund Galina 5,5 år och detta gör att jag är mycket ute och går. Mitt hjärta är även för Föreningar för Rumänska Gatuhundar. Jag planerar in att adoptera en Rumän när min operation är avklarad och rehaben kommit en bit på väg.

Jag läser mycket, sitter vid datorn och lyssnar på många kloka ord. Är andligt intresserad men har balans till detta.

Draken
2/21/13, 10:58 PM
#53

Hej.

Jag har inte själv skolios, men min son på 12 år har det. Han har högerkonveks skolios med kyfos. Jag är osäker på vad det betyder exact, men han har fått tid hos en speciallist nu den 15 mars, så jag hoppas få svar på några frågor jag har då.

Jag själv är ny medlem på iFokus, jag är 40 år och 9 barnsmor. Mina största interessen är mina hundar och akvarium. Jag jobbar som undersköterska på Sundsvalls Sjukhus.

Jag hoppas att jag får vara medlem även fast jag själv inte har skolios. men jag ser hur min son lider under sjukdomen. Det upptäcltes i höstas efter att han hade haft rygg och bröstsmärtor en längre tid. Läkaren som upptäckte det blev alldeles förskräckt över hur i hela friden de kunde missa skoliosen när han var på hälsokontroll i 4'an. Det skulle alltså ha upptäckts för 2 år sedan, om skolan hade gjort en ordentlig koll på honom.

Jag vet inte vad man annars skall skriva, det är väl bättre att ni frågar om ni undrar över något.

mvh. Ida

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

CamillaS
2/22/13, 11:43 AM
#54

#53 Än en gång välkommen hit! Jag hoppas att du ska få svar på dina frågor hos läkaren. Är det något du undrar tills dess så är det bara att fråga här på sajten också, så ska vi försöka besvara dina frågor så gott vi kan. :)

Lillhoffa
2/27/13, 3:06 PM
#55

Hej, ny medlem här men jag har fält sajten en tid också innan. Är en 37 åring bosatt i Eskilstuna med man och tre barn. Opererade min skolios alldeles nyligen, december 2012 på akademiska i Uppsala (Håkan Jonsson läkare som opererade). Operationen anses lyckad men jag tycker ändå det är jobbigt och otroligt tufft med rehab och återhämtning. Jag har visserligen höga krav på mig själv och vilar nog inte tillräckligt….svårt när man har barnen man vill sätta i första hand. Jag har levt med min skolios sen 7 års ålder men först i 30 års åldern upplevde jag den som ett problem. Jag höll fram tills dess på med idrott på elitnivå och var aktiv på alla sätt. Men efter mina graviditeter fick jag stora problem och från c 30 års ålder till nu 8 år senare växte kröken från ca 42 grader till ca 58 grader. Nu är det ju åtgärdat med steloperation från T2 till T 12. Jag hoppas kunna bidra här om någon har frågor om hur det är att operera sig som vuxen och med familj och relativt små barn osv. Min operation gjordes 2012-12-06 så jag har ju "nya" erfarenheter från denna värld… Anna hoffstedt

Annons:
CamillaS
2/27/13, 8:11 PM
#56

#55 Välkommen hit!
Om jag inte missminner mig helt så var det någon här förut som frågade just den frågan om hur det är att bli opererad i vuxen ålder.
Hur som helst så tror jag säkert att du kan bidra med dina erfarenheter till sajten. 🙂

mickan.a
3/5/13, 7:25 PM
#57

#56 Förstår nu att jag inte är ensam om att opereras i vuxen ålder :-)

#55 Känner så igen mig i det du skriver. Det var i 30årsåldern efter två graviditeter som problemen med ryggen verkligen eskalerade. Jag har fått det bekräftat av min ryggläkare att Skolioskrökar verkligen kan öka av en graviditet. Opererade 12 kotor Th2-L1 för ett år sedan, 34 år fyllda och rehabilitering med två barn, stort hus och jobb har inte varit enkel men allt går…

Mickan, 34 årig norrlandstjej, tvåbarnsmamma, skoliosopererad i feb 2012.

 

jakob s
4/5/13, 1:20 PM
#58

hej mitt namn är jakob jag har en medfött muskel dystrofi som inte finns nån behandling för eller operation som dom säger har sista tiden med en läkare den 16 april i linköping på grund av sjukdomen har jag börjat få svårt att gå har en kraftig svank i ländryggen som gör fruktansvärt ont o som jag tror gör det svårare för mig att gå med tänkte höra om nån har erfarenhet av detta eller vet nåt/vad kan hjälpa skulle en korset som många pratar om hjälpa väldigt förtvivlad i dagens läge för jag inte hur framtiden ser ut mvh jakob tacksam för svar

CamillaS
4/5/13, 5:35 PM
#59

Hej Jakob!
Tyvärr har jag själv ingen erfarenhet av det du beskriver, men jag hoppas att någon annan kanske har det.🙂

Ph77
5/4/13, 4:44 PM
#60

En presentation till. 2 barns mamma har jag hunnit bli, fick bedömningen skolios när jag var i åldern som min äldsta barn dvs mycket tidigt i skolåldern. Följdes upp under många år och skulle haft korsett men vägrade. :-/ Inte haft så mycket känningar av det förrens nu när jag drabbades av andra sjukdomar. Då är skoliosen inte längre obetydelsefull utan det finns samband med de andra sjukdomarna, de förvärrar varandra kan jag enkelt förklara det som. Nu hoppas jag att mina barn inte får det från mig… Älskar adrenalinkickar och gör allt galet som finns att göra. Eclipse here I come. :-)

ph77

Lindaagren
5/10/13, 4:12 PM
#61

Hej! :)

Jag är ny här på forumet så tänkte också presentera mig lite! :)

Jag heter Linda Ågren och är 17 år gammal och går mitt andra år gymnasiet. Jag blev diagnostiserad med skolios när jag var 6-7 år gammal och det upptäcktes hos skolsköterskan! Då behövdes ingen behandling men jag gick på kontroller på Karolinska i Huddinge. Och man hade redan tidigare sett tendenser till att jag hade en sned rygg och dålig hållning men från vårdcentralens sida var det "bara bra". Under den här tiden gick jag hos en sjukgymnast regelbundet. Men när jag hade fyllt tolv och när jag och min familj flyttade till Dalarna hade min rygg blivit värre jag var nu tvungen att bli behandlad med korsett. Vilket jag skulle använda i 6 år framåt. Jag använde både dag och nattkorsett!

År 2011 växte jag ur min nattkorsett och då började problematiken! Det blev fel mått hela tiden och jag började att få riktigt stora smärtproblem! Jag kunde inte använda korsetten och jag hade nu två krökar på 40 och 36 grader. Jag testade allt ifrån träning till starka mediciner men inget hjälpte att lindra smärtan!

Men i September 2012 blev jag remitterade att träffa  Håkan Johnsson som är min läkare på Akademiska i Uppsala och flera undersökningar gjordes och vi har nu bestämt att jag ska steloperera bröstryggen till hösten! Så jag hoppas verkligen att efter operationen ska jag ha mindre ont! Förövrigt vill jag säga att jag är jätte nöjd med bemötandet som jag har fått i Uppsala! Helt klart den bästa skoliosvården som jag har varit med om :D

Kämpa på! <3

JosseJossanJ
6/30/13, 9:02 PM
#62

Hej! Jag är ny här, heter Josefin, är 15år och ska börja gymnasiet nu till hösten. Jag älskar djur, och har två hamstrar, fiskar och en liten dvärgpudel! Plus att jag rider tre gånger i veckan på min fodervärdsponny! :) Jag kommer inte riktigt ihåg när jag fick reda på att jag hade skolios… Jag minns att de i trean märkte att jag hade lite sned rygg, men då var det så extremt lite så de gjorde ingenting! Men sen någon gång i mellanstadiet kollade de igen och då hade den ökat lite, och jag fick börja gå till Akademiska sjukhuset. I sjuan fick jag min korsett, jag skulle bara ha den på natten och dum och optimist som jag var trodde jag att det skulle vara "lätt och enkelt"! Hur svårt kunde det egentligen vara? Det var väl bara att sova! När jag testade den första gången fick jag en liten chock. Den tryckte, gjorde ont och jag kunde knappt andas när sen drogs åt! Men varken mamma eller han som gjort korsetten verkade märka något. Och jag är en person som HATAR när folk tycker synd om mig, jag känner mig så hjälplös då… Så när de frågade om den passade bra klämde jag fram: "Jätte! Det känns mycket bättre än jag trodde!" ;) Det tog några veckor innan jag vant mig, men sen fuskade jag nog inte en enda gång det första året! Och den hjälpte, inte en grad ändrades till för några månader sen, min drygt 33 gradiga krök hade blivit runt 45 grader! Plötsligt pratades det om operation och nu ska jag tillbaka om några månader och se om det blivit värre. Jag har sådana blandade känslor om operation, ibland vill jag bara operera mig nu, få rak rygg och liknande. Men sen kommer min rädsla, jag rider ju… Och skulle inte kunna rida på ett halvår, och tänk om jag blir förlamad!! Jaja, nog tjatat om mig, om nån ens orkat läsa det här! :D Jag tycker i alla fall att det är jättekul att det finns en sån här sida! :)

Annons:
ThomasLarsson
7/15/13, 12:57 AM
#63

Jag är en 44-årig pappa till en liten tjej på 13 år som nyligen fick reda på att hon måste opereras. Det var i våras som skolsystern upptäckte att hennes rygg var sned. En remis gick iväg och vi fick en kallelse till röntgen. När vi sitter hos läkaren för att få del av resultatet visar han upp röntgenbilden och säger "Du ser förskräcklig ut. Det här kräver operation". Han berättar även att kröken ligger på över 60 grader vilket är för mycket för att ordna utan operation. Han beklagar att de inte opererar under sommaren utan vi tvingas vänta tills september. Under tiden ska vi genomgå fler undersökningar bl.a. magnetröntgen. Nu tycker jag att en väntetid på två månader låter väldigt lite så oron blir än större. Hur akut är det egentligen? Vad kan hända om det blir försenat?

Kan ni förstå vilken skuld jag känner? Varför har inte JAG sett den där kröken som jag ser nu efter det att skolsystern sett den? Varför har inte JAG sett att den ena skuldran tydligt är högre än den andra när hon lutar sig framåt? Om jag hade gjort det hade vi kanske sluppit operation och det hela ordnats med korsett. Fast korsetten kanske är än ännu större plåga. Vad vet jag? Den enda "trösten" är att det troligen gått riktigt fort i samband med den växaspurt hon hade i våras. Hon hoppade över en storlek helt och hållet.

Sedan dyker ettusen och en frågor upp. Jag ni kan dem själva. Hur ont kommer det göra? Hur kan jag hjälpa? Vilka risker finns det? Vilken metod ska de använda? Vad händer med tillväxten? Rehab - hur genomförs den? Hur långa stag etc etc.

Nu är det ju sommarlov och jag tror inte att hon inser vad som kan vänta henna. Jag vill inte ta upp det ännu utan tycker att hon ska få ha sommarlov utan att behöva tänka för mycket. Men till skolstart eller kanske något tidigare måste vi ju börja förbereda henne. Hur gör man det? Jag är som sagt 44 år och har inga som helst problem. Jag har aldrig varit riktigt sjuk eller haft ont. Hur ska jag kunna sätta mig in i situationen? Hur ska jag kunna förklara. Det värsta är att hon inte har några problem med ryggen. Det gör inte ont och hon har hållit på med både gymnastik och olika typer av dans. Det går alltså inte att säga "Det blir bättre sedan". Självklart ska jag tipsa om den här sidan frågan är bara när.
// Thomas

Bellena
8/20/13, 9:20 AM
#64

Hej Thomas!

En del av dina frågor kan nog läkaren bäst svara på men jag skulle gissa att din dotter är prioriterad eftersom hon växer och har en förhållandevis stor krök, om den ökar ytterligare kan den ge besvär. Andra frågor kanske du kan läsa dig svaren till på bloggar eller här i forumet.

Jag tycker inte att du ska ha dåligt samvete för att inte upptäckt att hon är sned; hon har ju inte upplevt några problem! Läkaren kanske skulle kunna lugna dig på detta område att för en del barn som växer fort så hjälper det inte med korsett. För en del som skrivit här på forumet har operationen kommit som en befrielse efter flera års korsettbärande med olika problem.

Jag tror att du kan få hjälp genom att läsa på nätet om hur det är att opereras, det finns verkligen massor av information och olika berättelser. Jag ska själv opereras och har sökt information.

Det är härligt att läsa att din dotter inte har besvär! Och det är svårt att motivera en 13-åring som ju verkligen lever i nuet med att säga att hon med en operation slipper besvär "sedan"… Jag tror ändå att hon förstår eftersom en krök på 60 grader syns och jag tycker att läkaren var tydlig med "nödvändigheten", eller hur? Man opererar den här typen av skolios, punkt slut!

Jag kan bara berätta att jag har mycket ont efter årtionden av snedbelastning och nu väntar otåligt på operation.

Jag har via mina båda barn som har kroniska sjukdomar kommit i kontakt med vården i olika sammanhang och har bara goda erfarenheter. Man märker att barn prioriteras och det finns ett väloljat maskineri i form av ett team bakom varje barn. De har kunskapen och erfarenheten och du som förälder lämnas inte utanför. Alla har förståelse för att man som förälder är orolig och har frågor, så det är bara att ösa på med frågor. Får ni inte den hjälp ni behöver så ska du protestera.

Snart är det dags för er…Det bästa "målbilden" är att din dotter har en rak rygg efter operationen!  

Lycka till!

Lexlex
11/1/13, 2:11 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#65

Hej alla ni, Alex heter jag. Tjej på 23 år som bor i Italien med min sambo och vår vovve.

Bodde i Sverige, Lund från att jag var 7 till 18 år.

Opererade för nästan 4 veckor sen nu (7 okt) så jag jobbar inte för tillfället. Innan operationen jobbade jag som check-in agent för stora kryssningsfärgor då jag bor utanför Rom och har europas andra största hamn 200 meter från mitt hem :) Träffade en massa olika personer från hela världen och även svenskar.

Nu efter operationen tänkte jag ta tag i studierna igen, plugga på distans i sverige vilket betyder att jag kommer åka upp ofta till sverige :) ska bli skönt då jag börjar tröttna på italienarna. Hoppas även att jag kommer lyckas gå på ngn skoliosträff när jag väl åker upp!

Förresten, är det någon som vet hur länge efter operationen man måste vänta för att åka flygplan?

Just nu gör jag inte särskilt mycket om dagarna då jag nyss opererades, annars gillar jag att träna, laga mat, fota, vara i naturen, sy, musik m.m Längtar så tills jag får tillåtelse och ork att börja göra vissa saker igen.

Juliasundstrom
11/1/13, 4:12 PM
#66

# 65 Jag flög till Indien 3 veckor post op och det gick bra! Då hade jag iofs inte gjort steloperationen utan bara tagit ut ett stag :) Om det känns jobbigt att sitta för länge kan du ju alltid ställa dig upp en stund osv :)

Medarbetare på Skolios Ifokus.

Lexlex
11/2/13, 1:11 PM
#67

#66 ah va bra :) så då antar jag att jag "bara" måste vänta på att jag har tillåtelse att lyfta tillräckligt för att kunna bära min egen resväska :P

lenina6
1/21/14, 12:39 AM
#68

Hej, här kommer en "gammal" skoliosare…..Jag är idag 50 , så är nog äldst av alla? men det vore jättekul att få kontakt med några runt min ålder, just för att se hur skoliosen påverkar en när man är äldre. Men självklart jättekul att överhuvudtaget ha kontakt med er som skriver här oavsett ålder :) Jag opererades på Karolinska Sjukhuset Norrbacka institutet, för drygt 30 år sedan.  jag hade en ganska sned sväng, Jag är stelopererad på två ställen i ryggen och jag har bara upplevt positivt genom åren, tills för ca 1 år sedan , då började en väldigt jobbig ryggvärk, ibland gör det så ont att jag inte kan gå längre sträckor, jag fick då starka alvedon, läkaren jag var hos sa att jag fått en inflammation i ryggen. Det blev bättre efter ett tag men inte helt bra….Jag går nu på sjukgymnastik, för att bygga upp musklerna runtom, jag ska gå ner i vikt, det förstår jag påverkar vem som helst med eller utan skolios, men saken är den att jag inte är tjock, men överviktig måste jag vara ärlig att säga, men som sagt jag jobbar på det nu, så ska jag rapportera här senare hur jag känner mig. :) Intressant att få lite tespons här. Jag ska skriva mer om mig senare och lägga in lite foton. Kram från Lena

Jeanettejon
3/17/14, 3:48 PM
#69

Hej!

Mitt namn är Jeanette och är 25 år, bor i Norrköping. Jag är precis ny här så jag vet inte om denna tråd fortfarande är aktiv men jag testar mig fram så får vi se hur det går.

Jag bor ihop med min kille och katt och min fritid innefattar mycket träning, skrivande och skapande i alla slags former.

Min berättelse om skoliosen lägger jag in på min personliga berättelse i forumet. Min historia kanske skiljer sig något från de andras då min operation kom med komplikationer. Så personer som inte ännu har genomgått operationen kanske inte borde läsa den då jag inte är ett bra exempel. PS. jag mår bra idag dock :D

Annons:
iMAKiTTYCAT
3/19/14, 1:20 PM
#70

Jag heter Frida och har haft skolios egentligen i hela mitt liv nästintill, dock upptäckte vi det inte fören jag var 12 då jag gick till en massageterapeut som skulle hjälpa mig med min "astma" som läkare påstod att jag hade. Det visade sig även att jag inte hade astma, utan överdriven slambildning pga dålig kost och hoptryckta revben som klämde ihop mina lungor. 

Anyway, åter till skoliosen, jag har nog en ganska annorlunda historia då jag aldrig gått på utredning för min skolios utan har fortsatt gå till naprapat och massageterapeut. Jag vill inte operera mig då jag håller på med ridning och om jag blir stelopererad så kommer jag inte kunna fortsätta hoppa och göra det jag älskar. Genomlider varje dag i stallet, för det är det jag älskar och håller det i schack med hjälp av kost, träning och "massage".

Varken skolsköterska eller läkare har reagerat på ryggen. Jag har en ganska tydlig S-bildning men ingen på sjukhuset reagerade då jag var inne en gång för att röntga njurarna och man tydligt såg hur sned ryggen var. Dåligt gjort av dem, men är ändå glad att jag får fortsätta så jag håller på.

Förövrigt är jag 18 år nu.

Jeanettejon
3/21/14, 11:56 AM
#71

Hej Frida! Trevligt att du också hittat hit. Tänkte på vad du skrev ang ridningen. Jag red i flera år både före och efter min operation, både dressyr och hoppning och hade aldrig några problem med det. Visst balanssinnet sätta på prov men det är inget man inte kan öva upp. Sen vet jag förstås inte vad de säger ang att tävla med en stelopererad rygg, i dressyr ger det ju en väldig fördel men inom hoppning kan jag inte se några bekymmer. Hoppas du kommer trivas här precis lika mycket som jag! :)

Barsine
11/24/14, 10:42 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#72

Hej! Jag heter Anna och är 34 år. Jag bor i Göteborg med min sambo som jag ska gifta mig med nästa höst. jag fick korsett när jag var 8 eller 9, på lågstadiet var det i alla fall. Min skolios upptäcktes på 6-års kontrollen. Nästan alla i min familj på mammas sida har skolios. Två av tre kusiner, morbror, syrran och mamma. Mamma och jag har "sämst" ryggar. Jag kämpade på med korsett tills året jag tog studenten. Jag skulle ha opererats vid 25 års ålder men bestämde mig för att jag funkade som jag gjorde. Och om sanningen ska fram, vem är jag om jag inte är sned? Jag kan inte föreställa mig själv på något annat sätt. Hur som helst. Jag är en livsnjutande och livsglad person med en positiv syn på livet. Jag håller äntligen på att ta hojkort och jag älskar min motorcykel. Bilden är på mig och min karl på en hojtur förra sommaren. Kul att vara här! 😊

Upp till toppen
Annons: